Säker livsmedelshantering - för konsumenternas skull

Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om ansvar, rutiner och egenkontroll.

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att känna till de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du och din personal vet vilka risker som finns vid livsmedelshanteringen och hur man gör för att producera säker mat. Ingen konsument ska bli lurad.

Innan du startar en ny verksamhet eller tar över en befintlig verksamhet ska du registrera den hos miljö- och byggförvaltningen. Detta görs enklast via vår e-tjänst.

Registrera livsmedelsverksamhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tydliga och enkla rutiner för egenkontroll

För att de olika delarna i din verksamhet ska kunna fungera på ett säkert sätt behöver du ha ett kontrollsystem med tydliga rutiner (egenkontroll) som är enkla att följa och förstå. Rutinerna kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att alla i företaget är väl insatta i rutinerna och att ny personal lätt kan ta del av dem.

Livsmedelsföretagares skyldigheter

• Att inte släppa ut osäkra livsmedel på marknaden.
• Ansvar för säkerheten hos de livsmedel som ni tillverkar, transporter, lagrar eller säljer.
• Spårbarhet: att snabbt kunna identifiera en leverantör eller varumottagare.
• Öppenhet: att omedelbart kunna informera myndigheter om det finns anledning att misstänka att ett livsmedel inte är säkert.
• Nödsituationer: att omedelbart dra tillbaka livsmedel från marknaden om ni har anledning att misstänka att produkterna inte är säkra.
• Förebyggande: kartlägga och regelbundet se över kritiska punkter i era processer och se till att kontroller görs.
• Samarbete: att samarbeta med behöriga myndigheter för åtgärder som kan minska riskerna.

Vikten av livsmedelssäkerhetskultur

Det finns EU-krav på att alla livsmedelsföretag ska arbeta med livsmedelssäkerhetskultur.
Kravet handlar om att skapa en säker och medveten miljö kring hantering av livsmedel. En sund livsmedelssäkerhetskultur kännetecknas till exempel av att alla på företaget förstår sin roll och sitt ansvar för produktionen av säkra livsmedel, att alla är medvetna om faror i verksamheten och vilka följder det kan få om de inte hanteras på rätt sätt. Att alla medarbetare får och kan lyfta problem i produktionen eller i egenkontrollen, komma med förslag och vågar ställa frågor är andra kännetecken på en sund livsmedelssäkerhetskultur.

För att leva upp till kravet behöver du:

• Rutiner på plats: Säkerställ att din verksamhet har fungerade rutiner och system för att hantera livsmedelssäkerhet (egenkontrollprogram)
• Utbildad personal: Se till att alla förstår riskerna i verksamheten och vet hur de ska hanteras.
• Kommunikation och uppföljning: Prata regelbundet om livsmedelssäkerhet och arbeta kontinuerligt med att förbättra rutinerna.

Vilka rutiner har ni?

Det finns inga krav på exakt hur den egna kontrollen ska se ut, men det finns nationella branschriktlinjer som du kan använda i din verksamhet. Det är frivilligt för dig som företagare att följa riktlinjerna – till skillnad från lagar, förordningar och föreskrifter, som du måste följa.

Livsmedelsverkets branschriktlinjer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det viktigaste med din egenkontroll är att den är anpassad efter de risker som finns i din livsmedelsverksamhet och vilka faror som kan uppstå. När du känner till riskerna och farorna kan du också ta fram bra rutiner för att driva och kontrollera din verksamhet på ett säkert sätt. Du ska också se till att kraven i lagstiftningen är uppfyllda.

Nedan beskrivs viktiga rutiner i egenkontrollen.

Allmänna hygienregler

Goda hygienrutiner innebär bland annat att verksamheten har bra lokaler, lämplig utrustning och goda arbetsrutiner för att producera säkra livsmedel.

Farorna i de allmänna hygienreglerna kan vara följande:

• Mikrobiologiska faror så som virus, mögel, parasiter, bakterier, toxiner.
• Kemiska faror så som pesticider, tungmetaller, allergener, rester av rengörings/desinfektionsmedel med mera.
• Fysikaliska faror så som glas, plast, metall, träflisor, fiskben med mera.

Faror måste kontrolleras och åtgärdas vid varje tillfälle de förekommer.
Att åtgärda faror är nödvändigt för livsmedelssäkerheten. Så kallade kritiska kontrollpunkter behöver göras till exempel för upphettning och nedkylning eftersom temperaturen måste kontrolleras vid varje tillfälle för att livsmedlet ska vara säkert, eller för att maträtten ska vara säker.

Rutin för utbildning

Som företag måste ni ha tillräcklig kunskap om hur livsmedel ska hanteras och märkas. Utan den kunskapen kan livsmedelshanteringen bli osäker och konsumenter kan vilseledas.

Rutinen säkerställer att all personal som arbetar i verksamheten ska utbildas eller instrueras så att ni har tillräcklig kunskap om livsmedelshygien anpassat till arbetsuppgifterna.

Utbildning och/eller instruktioner behöver efter behov omfatta följande:

• Mikrobiologiska hälsorisker i hantering med livsmedel samt allergener.
• Temperaturer vid förvaring och tillagning
• Personlig hygien
• Förvaring av livsmedel
• Skadedjur
• Rengöring
• Matförgiftningar och matförgiftningssymptom
• Märkning/information
• Tillämpning av HACCP

Dokumentationen i rutinen kan vara till exempel utbildningsbevis eller lista över utbildad och instruerad personal.

Rutin för personalhygien

Det kan finnas en fara om det uppstår en förorening genom sjukdomsframkallande mikroorganismer hos personal på grund av bristande personalhygien.

Rutinens syfte är att se till att livsmedel inte förorenas på grund av bristande personalhygien.

Regler gäller för personal som hanterar oförpackade livsmedel:

• Rena skyddskläder inklusive huvudbonad eller motsvarande som håller håret samlat ska användas av all personal som hanterar oförpackade livsmedel.
• Skyddskläder ska förvaras så att de hålls rena.
• Den som hanterar livsmedel ska tvätta händerna omedelbart före arbetets början och efter varje toalettbesök samt i övrigt så fort det behövs till exempel efter att ha vidrört näsa, mun, hår eller hanterat pengar. Flytande tvål och engångshanddukar behöver finnas vid samtliga handtvättställ.
• Om handskar användes ska dessa bytas mellan arbetsuppgifter, efter pauser, efter att ha vidrört mun, näsa och hår med mera.
• Smycken och armbandsur får inte bäras så att de vid livsmedelshantering kan komma i beröring med oförpackade livsmedel eller på annat sätt utgöra en hygienisk risk.
• Personal ska inte arbeta vid sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan innebära att de livsmedel som hanteras blir otjänliga som livsmedel.
• Tillfälliga besökare i köket behöver bära skyddskläder.

Rutin för vatten

Fara kan vara att en förorening av livsmedel uppstår på grund av bristande vattenkvalitet (både för användning i livsmedel och till rengöring).

Rutinen ska säkerställa att livsmedel och eller utrustning inte förorenas på grund av dålig vattenkvalitet.

Tänk på att:

• Vatten av dricksvattenkvalitet ska användas vid hantering och beredning av livsmedel inklusive is samt vid rengöring beredningsbänkar och utrustning.
• Ismaskiner ska rengöras regelbundet och utrustning för att hantera is (till exempel skopor och kantiner) ska förvaras på ett sätt som inte riskerar att förorena isen.
• Dricksvatten från egen vattentäkt måste leva upp till reglerna i Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten.

Lagkravet säger att försörjningen av dricksvatten ska vara adekvat, dricksvatten ska användas när det är nödvändigt att säkerställa att livsmedlen inte kontamineras. Is som kommer i kontakt med livsmedel ska tillverkas, hanteras och förvaras på ett sätt som skyddar mot förorening och smitta.

Rutin för skadedjur

Det kan finnas en fara med förorening av livsmedel via skadedjur (krypande och flygande skadedjur samt gnagare) eller husdjur.

Rutinens syfte är att säkerställa att livsmedel och/eller utrustning inte förorenas av skadedjur.

Tänk på att:

• Kontrollera regelbundet att det inte finns skadedjur i lokalen eller spår av skadedjur.
• Kontrollera regelbundet att dörrar, fönster och portar är tätslutande så att skadedjur inte kan ta sig in i lokalen. Om fönster eller dörrar hålls öppna behöver dessa ha insektsnät.
• Förvara avfall så att skadedjur inte kan komma i kontakt med avfallet.
• Husdjur får inte vistas i utrymmen där livsmedel hanteras eller bereds.
• Gift får inte förvaras eller användas i livsmedelslokalerna.

Rutin för rengöring

Rutinen ska säkerställa att livsmedel och/eller utrustning inte förorenas på grund av bristande rengöring.

Tänk på att:

• Rengöring av lokal, inredning och utrustning ska ske regelbundet.
• Torrsopning eller dammtorkning med torr trasa är olämpligt i alla utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras. Dammet virvlar upp och sprids på bänkar, maskiner etcetera.
• Använd separata uppsättningar av rengöringsmaterial för till exempel toalettutrymmen och utrymmen där livsme­del hanteras.
• Sätt inte ihop rengjorda maskiner direkt efter rengöring, utan låt delarna lufttorka först. Bakterier kan annars växa till i fukten.
• Tänk på att hålla rengöringsutrust­ningen ren. Smutsiga städmoppar och liknande flyttar bara runt smuts.
• För att inte bakterier ska växa till i disktrasor, svampar, garnmoppar och dylikt behöver de sköljas efter varje användning. Avsluta med kallt vatten och låt torka luftigt.
• Hett vatten gör att protein och stärkelserester bränner fast. Använd därför alltid ljummet vatten (+30 till 40°C) till blötläggning eller förspoln­ing.
• Vid diskning med hjälp av diskmaskin kontrollera temperatur på diskvatten (60–70°C) och sköljvatten (80–90°C). Den fasta termometern ska avläsas.

Rutin för underhåll, inredning och utrustning

Rutinen ska säkerställa att livsmedel och/eller utrustning inte förorenas på grund av bristande underhåll. Nötta, slitna och skadade ytskikt är svåra att hålla rena.

Gör regelbunden kontroll av

• ytskikt på arbetsredskap, inredning och utrustning, golv, väggar, tak
• att ventilationen fungerar, att avlopp inte har stopp, att termometrar och övriga installationer fungerar i lokalen.

Ta fram en tidsangiven underhållsplan för det som behöver åtgärdas.

Rutin för avfall och returgodshantering

Det kan uppstå fara om livsmedel förorenas på grund av bristande sophantering. Bristande avfallshantering kan också ge problem med skadedjur.

Rutinen ska säkerställa att livsmedel inte förorenas på grund av bristande avfallshantering.

Tänk på att:

• Allt pappersavfall, plast från uppackning av varor samt produktionsavfall ska kontinuerligt samlas upp och placeras i avsedda kärl.
• Avfall ska förvaras så att skadedjur inte får tillgång till avfallet eller att det uppstår dålig lukt.
• Avfall inklusive returglas, burkar med mera ska förvaras så att hygieniska risker inte uppstår och förvaras väl avskilt från livsmedel.

Utrymmen och kärl för avfall ska regelbundet rengöras.

Rutin för material som kommer i kontakt med livsmedel

Rutinen ska säkerställa att endast lämpligt förpackningsmaterial används och att material i utrustning inte förorenar livsmedel. För material för förpackning av livsmedel eller annan utrustning som kommer i direkt kontakt med livsmedel, till exempel skärbrädor och behållare ska det finnas information som visar materialets lämplighet för olika livsmedel.

Produktfaktablad eller märkningsuppgifter kan innehålla:

• Orden ”för livsmedel”
• Speciell beteckning där avsedd användning framgår eller
• Speciell symbol (glas + gaffel)
• Kontrollera även att förvaring och hantering av förpackningsmaterial sker på ett sätt så att det inte smutsas ner utan är i bra skick.

Rutin för separering och hantering av livsmedel

Rutinen ska säkerställa att förvaringen och hanteringen av livsmedel inte orsakar matförgiftningar eller allergiska reaktioner hos konsumenter.

• Råa produkter, färdiglagad mat, grönsaker och mejeriprodukter behöver förvaras åtskilda. Detta kan innebära separata kylar eller separat hyllplan i kylrum.
• Råa produkter och kalla ätfärdiga rätter behöver hanteras på separata arbetsytor och med separata arbetsredskap eller hanteras skilt i tid om endast en arbetsyta finns.
• Kylvaror bör inte förvaras längre än nödvändigt i rumstemperatur (vid förberedning med mera). Ta fram råvaror med mera allteftersom arbetet görs.
• Alla livsmedel bör förvaras väl övertäckta och i kärl eller förpackningar som är godkända för livsmedelsförvaring.
• Förvara och hantera allergener på sådant sätt att inte risk för kontamination uppstår.
• Se till att livsmedelsprodukter omsätts i rätt ordning. Placera nyinkomna varor bakom äldre produkter av samma slag. Har livsmedlet tagits ut ur sin originalförpackning och flyttats till annat kärl/påse bör märkning gällande innehåll och datum medfölja det nya förvaringskärlet. Det kan även vara bra att märka upp med datum när man tagit fram frysvaror eller tillagat en sås/dressing mm. för att ha koll på hållbarhetstiden.
• Livsmedel får inte förvaras på toalett, i förrum till toalett, i städutrymme eller i soputrymme.
• Kemikalier och städutrustning ska förvaras åtskilt från livsmedel.
• Vid exponering av livsmedel (till exempel till konsumenter) bör livsmedlet vara försett med tillräckligt varuskydd.

Rutin för temperaturkontroller

Du måste ha möjlighet att förvara livsmedel i lämpliga temperaturer. Detta för att förhindra att gifter bildas eller sjukdomsframkallande bakterier kan växa till. Det ska vara tillräckligt kallt eller tillräckligt varmt. Bakterier trivs och växer till som mest i temperaturer mellan 8 och 55°C.

Rutiner för övervakning av tid- och temperaturprocesser bör innehålla:

• Gränsvärden och rutin för kontroll av temperatur i kylar och frysar. Ju kallare det är i kylarna, desto mindre är risken för tillväxt av bakterier. Vid temperaturer över +8°C ökar risken för tillväxt väsentligt. För att hållbarhetsdatumen på färdigförpackade frysvaror ska gälla ska varorna förvaras vid den temperatur som anges på förpackningen (ofta -18 °C) eller lägre.
• Information om vad du ska göra om rutinerna inte fungerar (korrigerande åtgärder), exempelvis vad du gör om kylskåpet håller för hög temperatur eller om nedkylningen tar längre tid än uppsatt tidsgräns.
• Rutiner för värmebehandling - hur kontrolleras t.ex. att köttet är färdigstekt? I branschens egna riktlinjer är en vanlig rekommendation att värmebehandling ska ske upp till en kärntemperatur 70 ºC eftersom det ger en säkerhetsmarginal vid eliminering av patogena mikroorganismer.
• Rutin för nedkylning: Hur ska nedkylning av upphettade livsmedel gå till, hur lång tid får det ta och hur sker kontroll att rutinen fungerar i praktiken? Ett lämpligt riktvärde för hur lång tid nedkylning av varm mat får ta som längst är sex timmar att komma ned till +8°C.
• Rutin för varmhållning: På vilket sätt varmhålls färdiglagad mat, vilket temperatur ska maten hålla och hur ofta och på vilket sätt kontrolleras att temperaturen upprätthålls? Varmhållning vid temperaturer över 60 °C ger en säkerhetsmarginal ner till de temperaturer där vissa sjukdomsframkallande bakterier kan börja tillväxa, cirka 50-55 °C. Därför är 60 °C ett lämpligt riktvärde.

Rutin för information och märkning

Rutinen ska säkerställa att livsmedel märks korrekt och att rätt information kan lämnas till kunder vid behov för att undvika att personer med allergier eller att kunder vilseleds.

Flera av informationskraven handlar om säkerhet för konsumenterna. Exempel på sådana är allergener, hållbarhetsinformation (bäst före-dag eller sista förbrukningsdag, och den tillhörande anvisningen om förvaringstemperatur), bruksanvisning (till exempel anvisning om hur ett livsmedel ska tillagas med värmebehandling så att avdödning sker eller en anvisning för spädning av ett koncentrat som outspätt kan vara skadligt).

Förutom krav på säkra livsmedel innehåller livsmedelslagstiftningen regler om redlighet, det vill säga information till konsumenten. Dessa regler ska tjäna till att skydda konsumenternas intressen så att konsumenten kan göra medvetna val och få valuta för sina pengar, inte blir lurad på innehåll och mängd, kan undvika sådant man inte tål eller inte vill ha, kan undvika gamla livsmedel, kan välja hälsosamma livsmedel, får veta hur ett livsmedel ska tillagas med mera.

Mer information om märkningsregler finns på livsmedelsverkets hemsida. Länk till annan webbplats.

Allergeninformation

Du som har café, restaurang eller annan servering ska kunna lämna information till gästerna om vilka allergener som maten innehåller. Det är viktigt att ge rätt information för att personer som är allergiska eller intoleranta mot vissa ämnen inte ska bli sjuka.

Kunder och gäster måste alltid kunna få information om allergener

Oavsett hur livsmedel säljs, ska restauranger, caféer, matvagnar och alla matställen alltid kunna lämna information om allergener. Det innebär att du som arbetar med livsmedel måste ha kunskap om allergener och vad maten som serveras innehåller. Informationen till gästerna kan ges på olika sätt:

• muntligt till varje gäst, det vill säga fråga gästen om personen är allergisk
• genom en skylt som uppmanar gästen att fråga personalen
• skriftligt i menyn med allergener som finns i maten, eller exempelvis i en läsplatta.

Det är viktigt att ha rätt allergeninformation till gäster och konsumenter med de ingredienser som det är vanligast att vara allergisk eller överkänslig mot. Vad gäller matallergier/matöverkänslighet så är det 14 ingredienser/livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner. Dessa finns listade i den så kallade allergenlistan.

De vanligaste allergenerna man måste ha koll på:

• Spannmål som innehåller gluten (vete, råg, korn, havre, dinkel)
• Kräftdjur (til exempel räkor, kräftor, hummer)
• Ägg
• Fisk
• Jordnötter
• Sojabönor
• Mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
• Nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt, queenslandsnöt)
• Selleri
• Senap
• Sesamfrön
• Svaveldioxid (SO2) och sulfit (i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter)
• Lupin
• Blötdjur (och produkter av snäckor, musslor och bläckfisk).

Matstället behöver ha fungerande rutiner och arbetssätt så att kunskap och information om allergener alltid finns på plats, även om kocken som tillagat maten inte är på plats. Tänk även på att det kan finnas allergener i till exempel kryddblandningar och andra sammansatta ingredienser som du använder i maten. Om det finns livsmedel i verksamheten som saknar ingrediensförteckning, rekommenderar vi dig att kontakta din leverantör.

Exempel på text med allergeninformation till skylt

• "Är du allergisk? Fråga oss om vad maten innehåller!"
• "Vill du ha information om maten? Fråga oss!"

Exempeltext till lunchmeny

• "Lasage - innehåller vete, ägg och mjölk."
• "Fiskgryta med couscous - innehåller vete, fisk, mjölk, selleri."
• "Kycklingsallad - innehåller sojabönor, senap."

Du kan läsa mer om allergener och regler kring dessa på livsmedelsverkets hemsida Länk till annan webbplats..

Rutin för mottagning av varor och emballage

Det kan vara en fara att ha hög förvaringstemperatur eftersom det kan ge tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Även smutsiga eller trasiga emballage och kan vara en fara om leverans av varor kommer direkt via beredningsutrymmen.

Rutinen för mottagning av varor och emballage ska säkerställa att livsmedel som levereras till verksamheten är säkra och korrekt märkta.

Kontroller som ska göras vid leverans av varor till verksamheten:

• Temperaturen på kyl- och frysvaror ska kontrolleras. För kylvaror ska inte temperaturen överstiga +8°C, eller den temperatur som tillverkaren anger på förpackningen. För frysvaror ska temperaturen inte överstiga -18°C eller den temperatur som tillverkaren anger på förpackningen.
• Varmhållen mat: temperaturen bör lägst vara 60°C.
• Emballage kontrolleras så att detta är helt och utan synbar smuts eller spår av skadedjur och uppfyller givna specifikationer.
• Produktens hållbarhetsdatum kontrolleras så att detta inte är för kort eller utgånget.
• Märkning och/eller märkningsunderlag kontrolleras, se rutin för märkning.
• Kontroll sker mot följesedel att leveransen stämmer (varuslag, antal, vikt med mera).

Det finns många rutiner för övervakning av olika temperaturer för kyl- och frysförvaring, upptining av livsmedel, värmebehandling, varmhållning, nedkylning, infrysning, återupphettning, utlevererad kyld respektive varm mat med mera. Läs mer i branschriktlinjerna.

Rutin för korrigerande åtgärder

Rutinen ska säkerställa att konstaterad avvikelse eller brister åtgärdas så att de inte återuppstår och eller att livsmedelsäkerheten blir osäker.

När en avvikelse konstateras, bör en avvikelserapport skrivas.

I avvikelserapporten ska framgå:

• Beskrivning av avvikelsen och eventuell orsak
• Vilka åtgärder som ni har gjort
• Uppföljning på att vidtagen åtgärd är tillfredställande eller slutförd.

Rutin för verifiering - provtagning och tester

Det är viktigt att verifiera och kontrollera att anläggningens rutiner uppfyller kraven på god livsmedelshygien och livsmedelshantering samt att mätinstrumenten för temperaturkontroll är tillförlitliga

Hanteringen av livsmedel i restauranger och storhushåll medför normalt inte krav på mikrobiologisk provtagning eller analyser. Men i vissa fall kan det vara aktuellt, till exempel belastningsprov för att bestämma hållbarheten på en produkt.

I era rutiner kan det finnas anteckningar som till exempel "kontroll av termometrar ska ske minst......gång/år."

Rutin för spårbarhet

En fara kan vara om er livsmedelsverksamhet inte vet varifrån råvaror, produkter och förpackningsmaterial levererats.

Livsmedelsanläggningen ska veta varifrån inkommande och utgående råvaror, produkter och förpackningsmaterial kommer, levereras till samt att vid produktion, servering och packning kunna säkerställa märkningen.

Du ska kunna lämna uppgifter om vilka produkter som levererats till företaget och av vilken leverantör. Följesedlar/fakturor eller annan information som klargör sambandet mellan leverantör och levererad produkt ska dokumenteras och på begäran visas för kontrollmyndigheten (miljöförvaltningens livsmedelskontroll).

När du levererar livsmedel, (till exempel catering, utleveranser, med mera) ska det finnas uppgifter dokumenterade om vad som levererats ut, varumottagare samt datum för utleverans.

Giltiga dokument som salmonellaintyg, handelsdokument, sundhetsintyg, import/införselkontrolldokument och liknande ska dokumenteras och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningens livsmedelskontroll) vid begäran.

Rutin för klagomål eller återkallande

Rutinen ska säkerställa att klagomål, misstänkta matförgiftningar och återkallande hanteras på ett snabbt och effektivt sätt.

Du ska dokumentera avvikelse vid klagomål inom övriga områden till exempel rengöring, temperaturer, märkning eller personalhygien. Fyll i en avvikelserapport. Vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att komma till rätta med felet. Avvikelser och vidtagna åtgärder dokumenteras på avvikelserapport, se rutin för korrigerande åtgärder.

Vid inkomna återkallande ska återkallandet biläggas till en avvikelserapport. Avvikelser och åtgärder som ni gjort dokumenteras på avvikelserapport, se rutin för korrigerande åtgärder.
Åtgärder vid avvikelser:

• Vid behov ska fortsatt saluhållande av produkten/produkterna stoppas tills dess att orsaken till felet utretts och korrigerande åtgärder vidtagits.
• Produkter som har sådana fel som kan medföra hälsorisker ska alltid stoppas eller returneras till tillverkare eller leverantör.
• Eventuellt kan du ta kontakt med miljöförvaltningens livsmedelskontroll för att prata om vidare åtgärder.