Kvalitetsarbetet grundskolan 2019/2020

Samlad beskrivning av nuläget

Vår organisation med klasser och lärare läsåret 2019/2020. Skolan har 139 elever från förskoleklass till åk 6 i läsårsstarten. Förskoleklassen har 19 elever, klass 1 16 elever, klass 2 26 elever, klass 3 20 elever, klass 4 19 elever klass 5 26 elever och klass 6 14 elever. 9 av eleverna är nyanlända/nya svenskar.

Fritids har 69 elever inskrivna.

Skolan har 9,0 lärartjänster under höstterminen 2019, förskoleklass/fritids 4,85 tjänster varav 0,20 tjänst köps in av kostenheten till frukost och mellanmål. Utöver dessa tjänster har vi fått statsbidrag att kunna använda riktat mot förskoleklass och lågstadiet.

Alla lärare i årskurserna F-6 har lärarlegitimation. På fritids har två pedagoger fritidspedagogexamen och en pedagog är legitimerad förskollärare. Det finns samarbeten och god dialog mellan förskoleklass, skola och fritids.

Årskurs 6:s elever får välja att läsa ett modernt språk. Undervisningen i moderna språk sker på
Celsiusskolan, de har även musik, slöjd och hemkunskap på Celsius.

Speciallärare finns på heltid, det är Carina Karlström. Carina är också förstelärare på skolan i ämnet svenska och för elever i behov av särskilt stöd, det gäller bl. a. arbetet med anpassningar och IT som pedagogiskt verktyg. Carina går den nya speciallärarutbildningen, den är treårig och ger speciallärarexamen, utbildningen är mot Mälardalens högskola i Västerås. Utbildningen går på halvfart. Carina har två terminer kvar att läsa, hon arbetar 80 % på skolan och läser 20 %.
Inriktningen är matematik.

Rotebergs och Knådas speciallärare har samarbete mellan sig. De samarbetar också med övriga
speciallärare i kommunen och träffas regelbundet på möten under läsåret.

Skolan har ett faddersystem på två år. 4:an blir faddrar för förskoleklassen, 5:an är faddrar för ettor. Tidigare har vi haft 5:or och 6:or som faddrar men det är så mycket för 6:orna under det sista året så vi ser att fadderskapet får överlåtas till 4:orna istället.

Rektor kallar till elevråd två ggr/termin och till föräldraråd en ggr/termin. Lärarna har drifts- eller
utvecklingskonferenser varje vecka. Förstelärare och arbetslagsledarna planerar konferenserna.
Rektor har konferens varannan vecka med skolans alla lärare och en representant från fritids.

Skolans lärare har utarbetat ett Årshjul för aktiviteter och traditioner på skolan. De har även
utarbetat Röda tråden i alla ämnen. Årshjul och Röda tråden gås igenom vid varje skolstart och kan vid behov revideras.

Klasskonferenser varje termin för att fördela specialundervisning och resurser dit de bäst behövs.
Rotebergs skola ingår i Edsbyns rektorsområde som kallas ERO.

Kvalitetsarbetet läsåret 2018/2019, tillbakablick och utvärdering
Analys och bedömning av verksamheten i förhållande till:

Nationella mål

Kunskapsresultaten, lärande

Resultat på skolverkets bedömningsstöd

Åk 1, 25 elever
13 flickor och 12 pojkar
23 elever har deltagit i proven. Två nyanlända elever deltog ej i proven.

Svenska
Läsa: 22 godkända, varav 6 elever klarar nivå B.
Skriva: 15 godkända klarar nivå A, 7 elever når ej nivå A.
Brister i att bilda meningar.

Matematik
Muntlig: 21 godkända.
Skriftlig: 22 godkända, varav 4 elever klarar den högre nivån.

Åk 2, 20 elever
9 flickor och 11 pojkar

Svenska
Läsa: 17 godkända, brister bland annat i läsförståelse och i att korrigera sig själv.
Skriva: Alla elever har nått nivå A, 14 elever når även nivå B.

Matematik
Muntlig: 19 godkända
Skriftlig: 17 godkända, varav 4 klarar högre nivån.

Vi ser ingen skillnad i bedömningsunderlagen mellan pojkar och flickor i årskurs 1 och 2.

Nationella proven i årskurs 3.

19 elever i årskurs 3. 2 flickor, 17 pojkar.
En elev, nyanländ, kom till klassen efter provperioden.
Svenska: 18 elever deltog i proven. 2 flickor uppnådde kravnivån. 14 pojkar uppnådde kravnivån.
Matematik: 18 elever har gjort proven. 1 av 2 flickor uppnådde kravnivån. 12 pojkar uppnådde
kravnivån.

Nationella prov i årskurs 6.

17 elever i årskurs 6. 5 flickor, 12 pojkar.
En nyanländ elev kom till klassen i början av årskurs 6, eleven deltog ej i nationella proven.
Svenska: 16 elever deltog i proven. 5 flickor uppnådde kravnivån. 11 pojkar uppnådde kravnivån.
Matematik: 16 elever deltog i proven. 4 flickor uppnådde kravnivån. 9 pojkar uppnådde kravnivån.
Engelska: 16 elever deltog i proven. 5 flickor uppnådde kravnivån. 11 pojkar uppnådde kravnivån.

Betyg i åk 6

Eleverna får betyg i alla ämnen med spridning efter hela betygsskalan.
3 % F, 29 % E, 18 % D, 35 % C, 10 % B, 5 % A.

I årskurs 3 var det två pojkar som inte klarade kravnivån i svenska. Den ena har brister i
läsförståelse och den andra har brister i att bilda meningar med stor bokstav.

I matematik var det två elever som inte klarade ett delprov med skriftliga räknemetoder inom
subtraktion. 3 elever, 2 pojkar och en flicka, var ej godkända på fler än ett delprov. Elevernas
bristande kunskaper har även visat sig tidigare i skolverkets bedömningsstöd och insatser har gjorts för dessa elever. Vi kan se en positiv utveckling hos dessa elever men de behöver mer tid på sig för att befästa sina kunskaper inom matematiken.

I årskurs 6 klarade alla elever nationella proven i svenska och engelska. I matematik var det tre
elever, 2 pojkar och en flicka som inte uppnådde kravnivån.
Det är spridning på betygen, merparten samlade kring betygen E-C.

Betygsmedelvärdet är 218,38. Flickorna får något högre betygsmedelvärde.
Betygsmedelvärdet för flickor är 225,50 och för pojkar 215,42.
Vi har elever som når de högre betygen C-A, det är både pojkar och flickor.

Grundskolenkäten

Grundskolenkäten genomfördes under vårterminen 2019, i förskoleklass, på fritids och i årskurserna 3 och 5. Även pedagogerna i nämnda grupper fick svara på frågor.

Frågorna handlar om trygghet, trivsel, arbetsro, lust till skolarbetet mm. Vi får enbart positiva svar
när det gäller ”I min skola bryr sig elever och lärare om varandra”, ”Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen” och ”Jag vill att det ska gå bra för mig i skolan”.

Även ” Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter” får övervägande positivt svar. De frågor vi får mer negativa svar är på är frågorna om arbetsro, i min skola följs trivsel- och
ordningsregler, skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer och det är
framförallt i årskurs 5.

Pedagogerna ger överlag positiva svar på sina frågor, det som de tycker stämmer ganska dålig är
påståendet ” Mina elever ges tillfälle att påverka undervisningens innehåll”. Värdegrundsarbetet finns med och är levande under hela läsåret på skolan. Utifrån vad vi ser på svaren i grundskoleenkäten kommer ett särskilt arbete prioriteras för att få en bättre studiero och motivation i årskurs 5. Det arbetet kommer att fortsätta när eleverna går i årskurs 6.
Utvärdering sker en bit in på höstterminen, har studieron förbättrats i klassen?
I övriga årskurser finner vi att vi har en god studiero.

Analys och utvärdering av föregående läsårs satsningar, hur blev det?

Årskurserna F-3

När det gäller skrivförmåga så skriver vi mycket texter men vi behöver bli bättre på att variera vårt
textskrivande. Vi övar både på dator och för hand, där vi använder oss av våra kunskaper i Reading To Learn. Dock har vi ett par nya medarbetare som ännu ej är utbildade inom det. Vi stöttar och delger varandra om våra kunskaper/arbeten inom arbetslaget.

När det gäller läsning så har vi övat och läst på olika sätt utifrån elevernas förmåga att läsa. De
lässvaga eleverna har fått öva mer intensivt, dock har detta stöd sett olika ut i klasserna. Vi behöver bli bättre på att fördela resurser när det gäller detta. Metoder vi använt oss av är bl.a. Reading To Learn och Läsinlärning i sju steg. Vi kan se en positiv utveckling när det gäller läsförmågan hos våra elever.

Utifrån förra årets utvärdering, när det gäller matematik och begrepp kan vi konstatera att detta
behöver vidare utveckling. Arbetet behöver börja redan i förskoleklassen och vara mer praktiskt,
med ex. Numicon och inte vara bundet mot en lärobok. Vi ser möjligheter att “leka in” kunskapen
när det gäller begreppsförmåga.

Rasterna har blivit bättre, mer lugn nu efter aktiva åtgärder.

Vi har börjat arbeta en del med programmering t ex, analog programmering, Blue-Bot, Lightbot,
Robotcity, Code och Post-it m.m.

Utvecklingstankar F-3

  • Läsning och läsförståelse hos alla elever.
  • Skrivförmågan: Fortsätta att skriva grundläggande i år 1-3 men även olika texttyper. Bedömningsstöden i årskurs 1 och 2 visar att alla elever behöver bli säkrare på att bilda
    meningar och att stava vanligt förekommande ord.
  • Matematik: Fortsätta att träna begreppen, tabellkunskaper samt göra problemlösning till en
    naturlig del av undervisningen.
  • Värdegrunds- och trygghetsarbetet fortsätter.
  • Ändra på tidsupplägget för utvecklingssamtalet med den individuella utvecklingsplanen för
    att få den mer levande under läsåret.

Årskurserna 4-6

Vi ser att vår satsning på läs- och skrivutveckling ger gott resultat. Vi har på olika sätt satsat på
läsning, t.ex. genom läsecirklar och genom att fokuserat på läsförståelse. Läsning är grunden i alla ämnen så det ska alltid vara i fokus. Alla årskurser har fokuserat på att skriva olika texttyper med ett utvecklat och målande språk.

I matematik anser vi att elevernas begreppsförmåga har utvecklats. Däremot behöver
problemlösningsstrategier och tabellkunskaper utvecklas vidare, vilket har inneburit att tidskravet
på Diamantdiagnoserna fortfarande är ett problem.

På grund av att specialläraren har haft andra arbetsuppgifter under vårterminen, har
specialundervisning och handledning från speciallärare haltat. Detta har lett till att elever med
inlärningssvårigheter inte har haft de bästa förutsättningar under vårterminen. Programmering i olika ämnen behöver vi utveckla.

Värdegrundsarbetet är ett levande arbete där vi måste fortsätta jobba förebyggande och med
aktuella frågor. Vår uppfattning är att vi har trygga och ansvarsfulla elever med god självkänsla och godtagbara kunskaper. Eleverna har goda kunskaper om vad som förväntas av dem för att klara kunskapskraven. Med stigande ålder får eleverna fler och fler uppgifter att ansvara för och vi ser hur de växer med uppgifterna.

Vi har inte haft fokus på att fylla på våra R2L-pärmar, det är något som behöver utveckla till nästa
läsår.

Utvecklingstankar från arbetslaget
Årskurser 4-6

  • Tiden och hur den används för olika saker - vad tas bort när det kommer nya saker?
  • Fortsätta utveckla samarbetet i arbetslaget.
  • Samsyn kring kunskapskriterierna - diskutera och få ett gemensamt tänk och språk.
  • Vår blankett “Extra anpassningar” behöver bli bättre förankrad och fyllas på.
  • Ändra på tidsupplägget för utvecklingssamtalet med den individuella utvecklingsplanen för
    att få den mer levande under läsåret.

Läsåret 2019-2020

Övergripande mål

  • Alla elever i årskurs 3 ska klara Nationella proven i svenska och matematik
  • Alla elever i årskurs 6 ska klara Nationella proven i svenska, matematik och engelska samt få betyg i alla ämnen efter betygsskalan E-A.
  • Få elever med höga betyg C-B-A.
  • Höja betygsmedelvärdet för både pojkar och flickor.
  • Få trygga och ansvarsfulla elever med god självkänsla och goda kunskaper.

Prioriterade förbättringsområden
Ska alltid prioriteras:

  • Läsning och läsförståelsen hos alla elever.
  • Skrivförmågan; grundläggande i årskurserna 1-3 och mer utvecklat i åk 4-6.
  • Värdegrunds- och trygghetsarbetet.
  • Elevansvar.

Prioriteras särskilt detta läsår:

  • Matematiken; stärka elevernas kunskaper när det gäller problemlösning, matematiska begrepp och tabellkunskaper.
  • Anpassningar i undervisningen för elever med inlärningssvårigheter.
  • Programmering införs i olika ämnen.
  • Engelska, att muntligt och skriftligt våga/kunna uttrycka sig på engelska.
  • Ändra tidsupplägget för utvecklingssamtalet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen för att få den mer levande under läsåret.

Hur gör vi?
Handlingsplan

  • Försteläraren och rektor planerar, samarbetar och leder skolans utvecklingsarbete tillsammans med arbetslagsledarna.
  • Kollegialt utbyte/lärandet i arbetslag. Rådfråga och ta tips av varandra. Bestämda tider för arbetslagen på skolan, F-3 är ett arbetslag och 4-6 är ett. Engelska och programmering i olika ämnen behöver utvecklas mer under året.
  • Bedömningsstöd används i förskoleklass, årskurs 1 och 2 för att garantera tidiga insatser.
    ”Läsa, skriva, räkna garantin.”
  • Skriva mer i årskurserna. Träna handstil, skriva på dator, träna stavning och lära sig skriva
    olika typer av texter. För att lära sig skriva texter, berättande och faktatexter är Reading To Learn en bra metod. Eleverna får strategier i hur man kan bygga upp och skriva olika texter i olika genrer.
  • Stimulera läsningen hos alla elever genom:
    - Reading to Learn metoden
    - Arbeta med olika texter.
    - Högläsning i par och i grupp, eleverna får möjlighet att samtala och reflektera om böcker. Läsecirklar. Remsläsning. Lästräning hemma.
    - Upplevelseläsning/högläsning av klassläraren.
    - Författarbesök.
    - Elever får berätta om en riktigt bra bok som de läst för sina kamrater.
    - Viktigt att skaffa fram böcker som efterfrågas av eleverna.
    - Vi har ett uppdaterat skolbibliotek som regelbundet ses över av en ansvarig lärare och
    utbildad bibliotekarie.
  • Mer färdighetsträning på schemat för att automatisera tabeller och bli säkrare på huvudräkning. Konkret material för matematikförståelse. Problemlösning enligt modell från ”Mattelyftet”: EPA = enskilt-par-alla, och med problem från Skolverkets Problembanken. Kollegialt samarbete kring problemlösning.
  • Eleverna får ta ansvar för några läxor i veckan samt ta ansvar för uppgifter inom skolan med stigande ålder, t ex. klassvakter, bordsvärdar, rastlekar, fadderskap, disco, julotta, talang, skolavslutning mm.
  • Vi har ett lösningsinriktat förhållningssätt.
  • Värdegrundsarbete i grupperna under hela läsåret och i aktuella situationer. Arbeta med skolans trivselregler och följa vår handlingsplan för studiero.
  • Vi kommer att ändra på tidsupplägget för utvecklingssamtalet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen för att göra den mer levande under läsåret. Vi tror att det kan bidra till en högre måluppfyllelse.

Hur blev det?

Kvalitetsarbetet följs upp av rektor på gruppnivå på gemensamma konferenser och på individnivå i utvecklingssamtalen. Avstämning sker också i dialog på föräldraråd och på elevråd.

Rektor
Chris Sommar

Senast uppdaterad 2020-09-16 14.01