Biosfärkandidat Voxnadalen

Sveriges biosfärområden

Utav världens 686 biosfärområden finns idag fem i Sverige. I september 2018 beslutade Sveriges regering att nominera ytterligare två biosfärområden till Unesco, Voxnadalen och Vindelälven-Juhtatdahka. Besked från Unesco väntas i juni 2019.

Det globala biosfärprogrammet (Man and the Biosphere, MAB) grundades av Unesco redan på 1970-talet då det första biosfärområdena utnämndes världen över. Biosfärprogrammet Sverige har arbetat med hållbar utveckling i praktiken sedan 2005 då Sverige fick sitt första biosfärområde, Kristianstads Vattenrike. Därefter har ytterligare fyra biosfärområden tillkommit; Vänerskärgården med Kinnekulle (2010), Blekinge Arkipelag (2011), Älvlandskapet Nedre Dalälven (2011) och Östra Vätterbranterna (2012). I och med nomineringarna av både Voxnadalen och Vindelälven-Juhtatdahka till Unesco under 2018, kan Sverige komma att få två nya biosfärområden sommaren 2019.

Biosfärprogrammet Sverige arbetar med olika hållbarhetsfrågor i praktiken genom att initiera bred samverkan mellan olika aktörer på både lokal och nationell nivå. Utifrån de lokala förutsättningarna (naturtyper, utmaningar och möjligheter) har varje biosfärområde arbetat fram egna strategier, handlingsplaner, temaområden och organisationsstrukturer. Exempelvis har några biosfärområden valt att organisera sig i form av privata medlemsorganisationer, medan andra biosfärområden tillhör den kommunala verksamheten. Sveriges biosfärområden har också mycket gemensamt, och fem gemensamma nämnare har identifierats (Schultz och Heinrup, 2017) som visar på biosfärområdenas viktiga funktioner:

  • Sveriges biosfärområden är neutrala arenor för samverkan. Detta illustrerars av den breda delaktigheten av aktörer (myndigheter, universitet, privat sektor och idéella föreningar) i biosfärorganisationerna och i de projekt som drivs.
  • Sveriges biosfärområden förenar aktörer över geografiska och administrativa gränser. Exempelvis initieras samarbeten över kommunala gränser samtidigt som samarbeten mellan myndigheter och den privata och idéella sektorn stärks. Genom sektorsöverskridande samarbeten kan stuprörstänk i förvaltningsprocesserna lättare brytas.
  • Sveriges biosfärområden bidrar till genomförandet av FNs Globala Målen och Agenda 2030. De olika projekt som genomförs i biosfärområdena integrerar ofta alla tre aspekter av hållbar utveckling, dvs. de miljömässiga, de sociala och de ekonomiska aspekterna. Därmed bidrar de också till genomförandet av de Globala Målen.
  • Sveriges biosfärområden bidrar till att upprätthålla ekosystem. De projekt som drivs i biosfärområdena strävar efter att bevara och stärka ekosystem på land och i vatten, vilket är en förutsättning för mänskligt välstånd.
  • Sveriges biosfärområden främjar lärande om hållbar utveckling. Biosfärområden har till uppgift att främja lärande och forskning samt att testa nya metoder inom teknik och förvaltning för en miljömässigt, social och ekonomiskt hållbar framtid. Inte minst att förglömma är att biosfärområdenas vägar mot Unesco-utnämningen är lärandeprocesser i sig!

En beskrivning av Svenska Biosfärprogrammets nationella organisation kommer här inom kort.

Här kan du läsa mer om Sveriges biosfärområden:

Biosfärprogrammet Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapport: Sveriges biosfärområden - arenor för implementering av Agenda 2030 (Schultz & Heinrup, 2017)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biosfärområde Kristianstads Vattenrikelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekullelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biosfärområde Blekinge Arkipelaglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biosfärområde Älvlandskapet Nedre Dalälvenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Biosfärområde Östra Vätterbranternalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Koordinator

Hanna Alfredsson
Tfn: 0271-574 24

Projektledare

Olle Berglund
Tfn: 0271-573 47

Senast uppdaterad 2018-10-15 09.07

Tyck till om sidan