Sista helgen för Drömmarnas värld

Konstnären Manne Östlund representerad på Edsbyns Museum med några av hans surrealistiska verk från 1940-talet

MANNE ÖSTLUND (1904-1957)

Målare, tecknare och skulptör

Manne Östlund är en regional välkänd konstnär som efterlämnade ett omfattande verk när han gick bort 1957, endast 53 år gammal. Redan som tonåring blev han uppmärksammad som tecknare och illustratör. Efter studier på Kungliga konsthögskolan hade han sin debututställning på stadshuset i Gävle 1924, där han visade sagoteckningar och karikatyrer med starka influenser av Einar Nerman och Ivar Arosenius. Philibert Humbla, Gävle Museums första chef och god vän till Manne Östlund, berömde en ”sällsynt ren, vacker och uttrycksfull linje” i Östlunds verk.

Under 1930- och 1940-talet utförde Manne Östlund många uppdrag för museer och gestaltade offentliga utsmyckningar. Han bidrog bland annat till utformningen av Gävle Museum åren innan invigningen 1940. Dessutom var han mycket intresserad av byggnadsvård och allmoge i regionen och deltog ofta vid renoveringar av äldre gästrikegårdar.

Hans stora intresse för folkkonsten och hembygdsrörelsen ledde till intressanta möten mellan tradition och samtida uttryck, som tillsammans med den starka regionala förankringen ger honom en särställning inom den svenska konsthistorien.

Manne Östlund och surrealismen

Arbetet inom museivärlden och hembygdsrörelsen tog den största delen av Östlunds tid under 1930-talet och måleriet blev satt på undantag. I ”verklighetens slätstrukna grå”, som han uttryckte det i ett brev till sin fästmö, saknade han måleriet som frizon där det inte fanns gränser för hans livliga fantasi. Men det var inte förrän 1942, när arbetet med det nyinvigda Gävle Museum var avslutat, som han tog upp måleriet på nytt. Mot hans bakgrund som fantasifull sagoberättare och underfundig karikatyrtecknare är det lätt att förstå att han fastnade för surrealismens uttryck och hittade sin egen tolkning av de surrealistiska idéerna.

Manne Östlunds målningar från 1940-talet är fantasifulla figurativa kompositioner där han använder sig av det surrealistiska greppet att kombinera bildelement på ett överraskande sätt och skapa oväntade sammanhang. Verken präglas av en stark dekorativ anda, en distinkt färgskala och den karakteristiska linjen. Hans symbolspråk är inte lika invecklat som hos vissa andra konstnärer och genomsyras av stor berättarglädje och humor.

VERK I UTSTÄLLNINGEN

De tre målningarna som visas på Edsbyns museum skapades under 1940-talet. Formspråket hämtar inspiration från Salvador Dalí, med böjda linjer som bär upp både kompositionen och berättelsen. Titlarna uppvisar både lekfullhet och underfundiga ordvitsar, som påminner om Östlunds bakgrund som karikatyrist.

Alla tre verk uppmuntrar oss som betraktare att fantisera, även om det finns ledtrådar som föreslår en viss tolkning, som exempelvis i ”Tankebukett”:

Ur kvinnans huvud växer kvistar med gröna blad som står för goda tankar. De håller dock på att ätas upp av krypande insekter. Kvinnans huvud sticker upp ur vattnet och hon omges av skarpa klippor som formar fragmenterade huvuden och ansikten. Målningen är från 1943, en period då Sverige hotades av att invaderas av Tyskland, som likt den stora skalbaggen tungt bepansrad ryckte fram i Europa.

Målningarna innehåller inte bara referenser till samtiden utan även till konsthistorien: I ”Akvarium” påminner en naken torso om antika skulpturer som under årens lopp tappat sina lemmar. ”Störd stillhet” förvandlar den kvinnliga silhuetten till fågelburar där de stiliserade kropparna för tankarna till Oskar Schlemmers figuriner i den banbrytande ”Triadiska baletten” från 1922. Samtidigt kan vi se likheter med Halmstadsgruppens estetik som Manne Östlund var mycket intresserad av.

Den fragmenterade kvinnokroppen spelar en central roll i alla tre målningar, i kombination med insekter, fiskar och fåglar. Kvinnorna framstår inte som individuella personligheter utan som objekt eller symboler. Är kvinnan synonym med människan eller samhällskroppen, och representerar djuren element som utmanar henne? Är hon en erotisk fantasi eller ett svar på två världskrig?

Under den stormiga tiden i Europa var konsten ett sätt att både fly och bearbeta vad som skedde i världen. Surrealismens drömmiga fantasivärld är ett tydligt exempel som har satt djupa spår i konsthistorien, både på internationell, nationell och regional nivå.

Text och utställning är framtagen av Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Edsbyns museum.