Analys visar ett ansträngt ekonomiskt läge för Ovanåkers kommun

Under våren har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomfört en nulägesanalys och långsiktig framskrivning av Ovanåkers kommuns ekonomi och verksamheter fram till 2037. Liksom många andra kommuner står Ovanåkers kommun inför demografiska förändringar, med färre födda barn och en stor andel äldre invånare. Det ställer nya krav på hur kommunen planerar, prioriterar och organiserar sina verksamheter.

Analysen från SKR ger en samlad bild av kommunens ekonomiska situation och pekar på både strukturella utmaningar och vilka förändringar som krävs för att skapa långsiktig ekonomisk hållbarhet. Analysen pekar på att kommunen inte främst har ett ekonomiskt problem, utan ett styrnings- och omställningsproblem där ekonomin blir ett symtom.

SKR betonar att tidig omställning och långsiktig planering är avgörande för att kommunen ska kunna möta utvecklingen på ett hållbart sätt.

Kommunchef Mattias Bergström:

Analysen bekräftar att vi står inför strukturella utmaningar som kräver långsiktig planering och tydliga prioriteringar. Vår uppgift nu är att vara ärliga med läget, ta ansvar för helheten och skapa en gemensam inriktning för hur vi tryggar välfärden även framöver.

SKR:s övergripande slutsatser

• Kommunens resultat har varit negativt de senaste tre åren, vilket inte är hållbart över tid. Antingen behöver kostnaderna minska eller intäkterna öka.
• Soliditeten har försvagats de senaste åren, trots att pensionsskulden betalas ut löpande, vilket borde ha lett till motsatt utveckling.
• Ovanåkers kommun har ökat sina nettokostnader snabbare än jämförbara kommuner, och är den enda jämförelsekommunen som försämrat sitt resultat mellan 2024 och 2025.
• Kommunens ambition och kostnadsnivå är högre än vad de långsiktiga intäkterna medger, trots en relativt hög kommunalskatt.
• Demografiska förändringar innebär minskade behov inom förskola och grundskola, samtidigt som behoven inom äldreomsorgen ökar.
• De finansiella målen nås inte enligt prognosen, varken när det gäller resultatnivå, soliditet eller självfinansiering av investeringar.
• Utvecklingen visar en struktur där kommunen har färre elever per skola och per lärare på byskolorna och färre barn per förskola och per lärare. På sikt förväntas samma utveckling även vid centralskolorna, i takt med att de senaste årens mindre barnkullar når skolåldern. En mer effektiv lokalanvändning är en viktig del i arbetet med att långsiktigt kunna prioritera undervisningens kvalitet inom givna ekonomiska ramar.

• Kommunen satsar mer på fritidsverksamhet än jämförbara kommuner, bland annat genom investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt ett brett utbud av aktiviteter. Dessa satsningar kan bidra till trygghet, gemenskap och goda uppväxtvillkor även i ett läge där den fysiska strukturen för förskola och skola förändras.

Nuvarande inriktning är inte långsiktigt hållbar

Analysen visar att kommunen under flera år har haft en kostnadsutveckling som inte står i proportion till intäkterna. Samtidigt har investeringsnivån varit hög, vilket har ökat lånebehovet och försämrat den finansiella handlingsfriheten.

I praktiken innebär detta att kommunen riskerar att leva över sina tillgångar, där ekonomiska buffertar och soliditet successivt urholkas om inga tydliga åtgärder vidtas.

Stora skillnader mellan verksamheter

SKR:s analys visar tydliga skillnader mellan olika verksamhetsområden:

• Förskola och skola har högre kostnader än förväntat utifrån strukturella förutsättningar.
• Gymnasieskolan är dyr i relation till referenskostnaden, vilket är ett medvetet politiskt val att ha en egen gymnasieskola.
• Äldreomsorgen har lägre kostnader än referenskostnaden, men behoven väntas öka med cirka 20 procent till följd av åldrande befolkning.
• Individ- och familjeomsorgen har en hög kostnadsnivå.

Demografin kräver omställning

En central slutsats i SKR:s analys är att verksamheterna behöver anpassas efter befolkningsutvecklingen:

• Kommunens befolkning minskar med cirka 700 invånare fram till 2037.
• Antalet barn i förskole- och grundskoleålder minskar, medan antalet invånare över 80 år ökar med cirka 26 procent enligt SKR:s statistik och beräkning.
• Sammantaget innebär detta en behovsminskning på cirka 17 miljoner kronor, men med stora omfördelningsbehov mellan verksamheter.

SKR understryker att tidig omställning och strukturella beslut är avgörande för att klara välfärdsuppdraget framöver.

Styrning och ledning

Intervjuer och enkätresultat visar att både förtroendevalda och tjänstepersoner:

• upplever ett pressat ekonomiskt läge,
• ser behov av omställning,
• och pekar på bristande styrning och otydliga roller som centrala problem.

En central slutsats i SKR:s analys är att kommunens ambitioner behöver anpassas till de ekonomiska ramarna. Det innebär att Ovanåkers kommun behöver bestämma vilka verksamheter som ska prioriteras under de kommande åren. SKR:s analys visar följande område att fokusera på:

• Gemensam målbild mellan politik och förvaltning
• Tydlig rollfördelning – gemensamt ansvar för helheten
• Mod att fatta strukturella beslut
• Tillit och arbetsmiljö internt
• Långsiktig resursfördelning utifrån demografi

Kommunstyrelsens ordförande Yoomi Renström (S):

Rapporten kommer nu att användas som ett underlag i det fortsatta arbetet med kommunens budget, styrning och långsiktiga planering. Vi står inför svåra beslut och det är avgörande att vi samarbetar, både över partigränser och med förvaltningar och medarbetare.

Så gjordes analysen

Analysen baseras på nyckeltal för kommunens ekonomi och en prognos för den ekonomiska utvecklingen de kommande åren utifrån kommunens antaganden om bland annat befolkningsutveckling. Även intervjuer och en enkät genomfördes där 18 förtroendevalda och 48 tjänstepersoner med chefsuppdrag svarade.

Här kan du ta del av hela analysen pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Här kan du läsa om vårt arbete för att anpassa våra verksamheter utifrån den nya demografin.

Under vecka 20 kommer en inspelning från SKR:s presentation av den ekonomiska analysen att publiceras här.