Så påverkar befolkningen kommunens ekonomi

Här förklarar vi mer om kommunal ekonomi och hur den påverkas av den demografiska utvecklingen.

När det sker förändringar som exempelvis den som pågår nu, att det föds färre barn och att årskullarna blir mindre minskar behovet av till exempel förskola och grundskola eftersom det är färre individer. Det är av det skälet som kommuner runt om i Sverige, inklusive Ovanåker, behöver anpassa verksamheterna och bland annat minska på antalet förskolor. Det som händer nu är också att antalet äldre ökar vilket gör att behovet av hemtjänst och särskilt boende sannolikt kommer att öka framöver. Framöver krävs därför en omfördelning av de kommunala intäkterna från barn och unga till äldre.

Förenklat uttryckt får en kommun sina intäkter från skatteintäkter. Om invånarantalet minskar, minskar även intäkterna och kommunen får mindre pengar att fördela. Här kan du se Ovanåkers fördelning av skattepengarna under 2024.

Kostnader

Behovet av kommunens välfärdstjänster är som störst för barn och unga och för äldre. Barn och unga är i behov av förskola, grundskola och gymnasium och äldre är i behov av stöd såsom hemtjänst eller särskilt boende. Utöver det finansierar kommunen även andra områden såsom bland annat: fritidsgårdar, fritidsanläggningar, kulturskola, bibliotek, räddningstjänst, gator och vägar.

Intäkter

Nedan ges en beskrivning av kommunens intäkter från skatter och generella statsbidrag, dessa intäkter utgör 83 % av kommunens totala intäkter. De resterande intäkterna som kommunen har består av riktade statsbidrag, taxor och avgifter.

Kommunala skatteintäkter

Den största andelen av Ovanåkers kommuns intäkter kommer från de som bor i kommunen. Hur stor den intäkten är beror på summan av det kommunala skatteunderlaget och den skattesats som kommunfullmäktige beslutat om. Skatteunderlaget utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för alla folkbokförda i kommunen.

Om man tar det kommunala skatteunderlaget och dividerar det med det totala antalet invånare i kommun får man fram vad det genomsnittliga skatteunderlaget i kommunen är. Det betyder att kommuner med större andel av befolkningen i arbetsför ålder generellt sett har högre genomsnittligt kommunalt skatteunderlag.

Kommunal utjämning

Det finns även ett system för kommunal utjämning. Syftet med det kommunala utjämningssystemet i Sverige är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner att kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i kommunalskatt ska i huvudsak spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Det svenska kommunala utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, regleringspost och införandebidrag.

Inkomstutjämningen kompenserar för skillnader i skattekraft mellan kommuner. I inkomstutjämningssystemet utgår man från det genomsnittliga skatteunderlaget per invånare i riket (medelskattekraften). Inkomstutjämningsbidrag utgår till kommuner vars skattekraft understiger 115 procent av medelskattekraften i riket. Den skattesats som används för att beräkna detta bidrag benämns länsvis skattesats och den är beslutad av riksdagen.

Kostnadsutjämningen kompenserar för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner och regioner. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera sådan service. Det gäller alltså sådana skillnader som kommuner och regioner inte själva kan råda över. Systemet består för närvarande (2025) av nio delmodeller: förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, verksamhetsövergripande kostnader, infrastruktur, kollektivtrafik. Flera av dessa modeller har tydliga kopplingar till kommunens befolkningsstruktur (demografi). Ett exempel är äldreomsorg där Ovanåkers kommun, som har en större andel äldre än genomsnittet för riket och därigenom bedöms ha ett större behov av äldreomsorg, får kompensation av de kommuner som har ett lägre behov än genomsnittet för riket.

Övriga delar strukturbidrag, regleringspost och införandebidrag beskrivs inte närmare här.

LSS utjämning och fastighetsavgift

Utöver kommunens skatteintäkter och intäkterna från det kommunala utjämningssystemet finns även ett system för LSS-utjämning som utjämnar för skillnader i LSS behov mellan kommuner. Kommunen får även intäkterna för de fastighetsavgifter som betalas i kommunen.

Mer information om hur utjämningssystemet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. fungerar.