Liam Vikström, svensk films framtid?

Liam Vikström lever och andas film. När han inte gör film förbättrar han sina kunskaper eller tänker på film på annat sätt. Liam är 15 år men när han berättar vad han varit med om låter han mycket äldre. Nu regisserar han novellfilm och jobbar med manusförfattare på ett långfilmsmanus.

Text & foto: Niklas Stagvall

Liam Vikström bor med sin pappa i Edsbyn. Han går i nian och ska snart välja inriktning till gymnasiet.

– Jag kommer söka någon medielinje på gymnasiet som är inriktad på film- och TV-produktion.

Sen vill jag läsa vidare inom film- och TV-produktion på högskola. Förutom umgänge med vänner går en stor del av Liams tid till att göra eller engagera sig i film.

– Jag brinner för att göra film. När jag inte gör film går hjärnan ändå på högvarv och tänker på film.

Fascinationen för film började när han som liten såg Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet.

– Jag brukade titta på bakom kulisserna-materialet. I en scen var karaktärerna i en flod, men i verkligheten var det bara en stor bassäng med gröna skärmar runtom. Det var fascinerande att se hur de gör i Hollywood.

När Liam fick en videokamera i julklapp började han och kompisen Nils göra egna filmer. Senare startade duon en egen Youtubekanal.

– Vi bara lekte. Kanalen blev inte så stor och hade inte så välproducerat innehåll, men vi hade kul och älskade uppmärksamheten.

Många ”highlight-personer”

Humorgänget Småstadsliv med Christer Johansson i fronten har alltid betytt mycket för Liam. När Liam och hans pappa fick vara statister i en av deras filmer öppnades en ny värld.

– Det var kul att vara på en riktig inspelning. När jag var klar skulle pappa vara med i två scener till. Då satt jag som en nyfiken ”pöjk” och bara glodde på hur de gjorde.

Tack vare statistrollen fick Liam praktisera hos Småstadslivs fotograf och klippare Peter Rox Ericsson.

– Att Roxa lät mig leka med hans utrustning har betytt mycket. Han öppnade dörrarna och sa i princip ”vill du så ska jag lära dig”.

Förutom pappa, vännen Nils, Christer och Roxa har Liam träffat många ”highlight-personer” som han kallar dem, personer som drivit honom framåt.

– Tack vare dem kan jag mer än många andra i min ålder. Nu undrar jag, vad mer har jag att lära mig?

Regisserar novellfilm

En av Liams musikvideor ledde till att Maj Generation i Bollnäs kontaktade honom om att göra en ungdomsfilm om Gärdet i Bollnäs. Liam nappade på idén och fixade ihop ett filmteam. Under några intensiva veckor regisserade Liam filmen som fick namnet #Gärdet.

– Att regissera ett stort projekt och bli tagen på allvar var jättekul. Jag har alltid starka visioner i mitt huvud och jag fick träna på att lyssna på andra och att förklara hur jag tänker.

#Gärdet följer två parallella berättelser om ungdomar med tuffa bakgrunder. Filmen baseras på verkliga berättelser från Gärdet-området och utspelar sig där till stor del. Just nu klipps filmen och beräknas vara klar nästa år.

Film är speciellt

Liam har alltid njutit av film och vill ge den upplevelsen till andra.

– Det är så häftig atmosfär på bio. Ljudet och musiken ger mig gåshud när jag sitter i en biosalong. Då känner jag att det här vill jag göra. Jag vill att andra ska uppleva den känslan från något som jag har gjort.

Helst av allt gör Liam film som på något sätt bryter sig fri från verkligheten.

– Man måste kunna ta ut svängarna för att berätta en historia, även om det inte alltid blir hundra procent realistiskt. En overklig film kan förmedla något som ändå kan vara sant för publiken.

Liam har i sina projekt axlat olika roller, men helst av allt sitter han i regissörsstolen.

– Jag är kontrollfreak som vill ha kontroll över allt i filmen. Jag gillar att kunna styra publikens känslor och att få se mina visioner bli film.

Liams och svensk films framtid

Nu jobbar Liam på ett långfilmsmanus med en manusförfattare från Gävle.

– Handlingen är ännu hemlig, men det blir en ryslig skräckthriller i 70-tals-anda. Målet är att göra skräckfilm på ett sätt som inte har gjorts på svenska, men som man samtidigt kan känna igen.

När jag frågar vad Liam drömmer om fnyser han genant och skrattar.

– Den frågan är så pinsam att höra sitt svar på om fem år. Det är film jag vill göra. Har jag tur hamnar jag i Hollywood. Fortsätter svensk film att vara tråkiga dramakomedier med David Hellenius och Josephine Bornebusch i varenda roll som finns, då ser jag ingen framtid inom svensk film. Kommer jag inte till Hollywood får jag väl ta Hollywood till Sverige.