Här har jag flera gånger om hittat ett sammanhang att tillhöra

Jag kan inte kalla mig för någon talang. Inte på något särskilt faktiskt. Men målet har aldrig varit att bli bra på något. Däremot genom det rika föreningslivet i vår kommun har jag, liksom många andra, flera gånger om hittat ett sammanhang att tillhöra där jag får göra något jag brinner för.

Som liten tog jag mig an dansgolvet i Viksjöfors, vrickade fötterna på fotbollsplanen i Forsparken, körde åt pipsvängen i Edsbybacken och stukade fingrarna när jag försökte spela handboll i Alfta sporthall. Som vuxen har jag hunnit överbelasta armen på discgolfbanan i Edsbyn, knutit skridskor i bandyarenan och spelat rollen som ”grannens jänta” på en revyscen i Viksjöfors.

Jag har knappt hunnit provsmaka föreningslivet i kommunen men tycker ändå att jag hunnit avverka det mesta. Både i vuxen ålder och som barn. När jag nu har en son som har förmånen att testa på alla möjliga idrotter och aktiviteter så slår det mig vilka eldsjälar och vilket föreningsliv som finns i vår lilla kommun.

Oavsett om man vill titta på bandy eller hockey med likasinnade, spela densamma, bygga pussel, tycker om konst, dans eller vill spela handboll eller fotboll. Kanske pistolskytte, bågskytte eller ridning? Vi har allt! Okej, kanske inte allt. Men en väldigt stor del av det! På sommaren svischar cyklister förbi i grupp, på vintern ser man människor med längdskidorna på ryggen eller taket antingen på väg till Kygelvallen eller Nordanå.

När jag flyttade hem till kommunen igen efter att ha varit borta i några år så tänkte jag att det var dags att tagga ner mitt engagemang i ideella föreningar. Jag hade liksom gjort den delen. Sen upptäckte jag att discgolf är ju ganska kul. Tre, två, ett så satt jag som ansvarig för damsektionen och någon minut senare var jag engagerad i Svenska discgolfförbundets styrelse innan jag sen tog mig an ett valberedningsuppdrag i Svenska Frisbeesportförbundet. Men efter några år fick det minsann räcka tyckte jag. Det tog två år. Sen var jag i gång igen.

Jag är så glad för den föreningstradition som finns hos oss. Där vuxna, barn och äldre delar samma intresse. Där vi möts över åldrarna inom föreningslivet. Stöttar varandra, peppar varandra och bidrar till varandras glädje och energi.

Tack vare föreningslivet kommer fler ut för att träffa nya bekantskaper, skaffa vänner för livet. För att röra på sig, göra något de tycker om eller rent ut av älskar.

För att så många ens ska kunna utöva sina favoritaktiviteter så krävs det en hel del arbete runt omkring. De ideella krafterna i vår kommun är stor. Men det behövs fler. Att som förälder ställa upp och plocka fram koner till fotbollsträningen, plocka in hinder vid stallet, sälja korv på bandymatchen eller kanske hjälpa till att knyta skridskor i ishallen betyder mycket. Både för de som utövar aktiviteten, och för föreningarnas överlevnad.

Det kan vara lätt att hitta aktiviteter till både sig själv och barnen. Men för att föreningslivet ska kunna leva vidare så behövs det även krafter för att driva föreningarna framåt. Har du lite tid över – ge av den om du har möjlighet. För den kan betyda mycket för någon annans fritid, och kanske rent ut av förändra liv!