Ätsvårigheter

Om man tänker väldigt mycket på mat och ätande kan det bero på att man har en ätstörning. Det är också vanligt att den som har en ätstörning tänker mycket på sin kropp och är sträng eller dömande mot sig själv.

Ätsvårigheter har flera kännetecken. Exempelvis hetsätning eller överdriven bantning. Men ätstörningar kännetecknas även av hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande och sin egen kropp.

Det finns olika sorters ätstörningar. Man kan vara rädd för att äta ”fel” eller för att gå upp i vikt. Då kanske man knappt äter något alls. Eller också tappar man kontrollen och äter jättemycket när man är ensam men inget alls när man är med andra.

Kanske försöker man göra sig av med mat som man har ätit genom att kräkas. En del tränar väldigt hårt för att gå ned i vikt. Alla sorters ätstörningar påverkar hur man tänker om sig själv. De brukar också påverka ens relationer med andra.

Många uppfattar sin kropp annorlunda än den är. Till exempel att den ser otränad ut, fast man tränar ofta. Eller att man är tjock fast man egentligen är smal. Man kanske tror att folk tittar på ens kropp mycket. Såna tankar är en del av sjukdomen.

En ätstörning innebär alltid att man stör kroppens naturliga funktioner. Det påverkar hur man mår och kan vara farligt för kroppen, och därför är det viktigt att man får hjälp så tidigt som möjligt

För många som ut­veck­lar ät­stör­ning bör­jar det med bant­ning på grund av miss­nö­je över sin vikt. Men istäl­let för att bli nöjd ef­ter att ha ban­tat kän­ner man sig fort­fa­ran­de kri­tisk till sin kropp el­ler är all­mänt olyck­lig. Det finns oli­ka ty­per av ät­stör­ning­ar, till ex­em­pel anorexi som in­ne­bär att man äter näs­tan ingen­ting, och bu­li­mi då man äter men fram­tving­ar kräk­ning ef­ter mål­ti­den. Ät­stör­ning­ar krä­ver of­ta pro­fes­sio­nell hjälp. Ju snab­ba­re man får hjälp, desto bätt­re.

Tec­ken på ät­stör­ning­ar kan va­ra nå­got av föl­jan­de be­te­en­den:

• du går ner för mycket i vikt, men uppfattar ändå sig själv som tjock och vill gå ner mer
• du är trött och orkar inte med som normalt
• du tränar väldigt mycket, eventuellt i kombination med någon diet som barnet eller ungdomen mår psykiskt dåligt av att göra avsteg från
• du använder laxermedel
• du har stort kontrollbehov

Ätstörningar kan vara olika och behöver inte synas utåt, men det finns många saker som kan vara tecken på att man har problem med sin relation till mat, ätande eller kroppen. Ätstörningar påverkar också relationen till andra personer; det är vanligt att man håller sig mer för sig själv.

Hur ens ätstörning än ser ut är det jobbigt, allvarligt och farligt för kroppen. Det är viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt med att reda ut vad problemen kan bero på och vad man kan göra för att förändra tänkandet och ätandet.

Olika typer av ätstörningar

För de flesta är det olika i perioder hur man tänker på mat och ätande, hur man tränar och hur mycket eller lite man äter. Inom sjukvården används olika namn för olika typer av ätstörningar, olika diagnoser. Den vanligaste är något som kan kallas ätstörning UNS, som betyder utan närmare specifikation. Ändå är de mest kända namnen anorexi och bulimi. Anorexi, eller anorexia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk, kallas också för självsvält och betyder att man svälter sig och är livrädd för att gå upp i vikt. En annan diagnos är bulimi, som heter bulimia nevrosa på medicinskt språk. Det innebär att man hetsäter och sen försöker göra sig av med det man har ätit.

Ibland pratas det också om idrottsanorexi, som är när man idrottar mycket och tränar så hårt för att göra bra ifrån sig att man får tecken och symtom på anorexi. Det finns också något som brukar kallas ”ortorexi”, som innebär att man bryr sig så mycket om att leva hälsosamt att det blir som ett tvång. Man har höga krav att äta nyttigt och träna, och blir besviken eller ledsen om man inte lever upp till dem. Fixeringen vid mat och träning tar över en stor del av ens liv. Och trots att man vill vara hälsosam kan ortorexi vara farligt för kroppen.