Kontakt

Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015

Nedan följer en summering av läsåret 2014/2015 vid Alftaskolan F-6. I redovisningen presenteras huvuddelarna av vårt arbete på skolan under läsåret.

Grunddata

Alftaskolan F-6 hade totalt 195 elever under läsåret och av dessa gick 27 elever i förskoleklassen. I årskurs 1 till 6 arbetade 12,05 lärartjänster och i detta inkluderades 50 % specialpedagog. I förskoleklassen arbetade 1,5 lärartjänster.

Eleverna var uppdelade i förskoleklass och i en klass för varje årskurs från år 1-6. De största klasserna var till övervägande del uppdelade i två olika grupper. Personalen på skolan var organiserad i ett arbetslag.

Under läsåret var det som mest 120 barn inskrivna på fritids. Verksamheten på fritids var uppdelad på tre olika avdelningar.

Utöver lärare hade vi på skolan en administrativ skolassistent, It-tekniker, vaktmästare, skolsköterska och kurator, samtliga på deltid. Skolan hade tillgång till elevhälsovård via det egna elevhälsoteamet samt genom kommunens centrala elevhälsovård.

Projekt som pågick under läsåret var följande

”Reading to learn” (R2L) fortsatte under läsåret och totalt elva lärare på Alftaskolan F-6 deltog i fortbildningen. Samtliga lärare som går utbildningen i R2L anser att metoden är användbar och ger resultat. Den är lämplig för både elever som har svårt med sin läsförståelse och de elever som har god läsförståelse.

Under det gångna läsåret fortsatte matematiksatsningen ”Pisa 2015” med en deltagande lärare och rektor från Alftaskolan F-6. Arbetet med att sprida kunskap och innehåll till lärarna på skolan utifrån ”Pisa 2015” har fortsatt under året. En handlingsplan för detta arbete är framtagen och följs.

En NO- utbildning för lärare som undervisar i dessa ämnen på skolan har fortsatt under läsåret. Ansvariga för utbildningen är lärare/forskare på Högskolan i Gävle. De lärare som har deltagit i utbildningen upplever att de har fått bättre kunskaper och en större trygghet i de aktuella ämnena.

”En till en” - datorerna har fortskridit under året och alla elever i årskurs 6 har en egen bärbar dator. Dessa används i hög utsträckning under lektionstid.

Under läsåret har ”Skapande skola” har haft verksamhet med eleverna genom bland annat skapande av film.

Resultat

Betygen för eleverna i årskurs 6 samt resultaten på de nationella proven för eleverna i årskurs 3 och 6 bifogas i en separat bilaga.

Uppföljning/revidering av likabehandlingsplan

Under läsåret reviderades skolans Likabehandlingsplan samt plan mot diskriminering och kränkande behandling vid skolan. I revideringen av planerna medverkade elever genom klass- och elevråd, vårdnadshavare via föräldrarepresentanter i föräldrarådet samt personalen vid skolan.

Likabehandlingsplanen samt planen mot diskriminering och kränkande behandling är framtagen i enlighet med Skolverkets allmänna råd för detta.

Metoder för uppföljing och utvärdering

Personalen har gjort utvärderingar av läsåret, detta har gjorts både enskilt och i grupper. Utvärderingarna har gjorts skriftligt och lämnats till rektor som därefter har gjort sammanställningar och analys av dessa.

Elevernas upplevelse av det gångna läsåret har utvärderats genom intervjuer exempelvis i samband med utvecklingssamtalen. Vidare har det genomförts skriftliga utvärderingar med eleverna.

Analys och bedömning av verksamheten som helhet

Min bedömning är att Alftaskolan F-6 är en väl fungerande skola med en härlig stämning mellan elever, elever – personal och inom personalgruppen. Samtliga i personalen arbetar för att skolan ska utvecklas vidare och för att eleverna ska nå en ännu bättre måluppfyllelse, större grad av trygghet och för att vi ska ha en väl fungerande elevhälsa.

Skolans kvalitetsarbete syftar till att snabbt upptäcka elevernas behov och också att snabbt sätta in lämpliga åtgärder för att hjälpa elever i behov av stöd.
Vi har ett utvecklingsarbete för att förbättra vår verksamhet där det främsta målet är att höja våra elevers måluppfyllelse. Den enskilt viktigaste resursen för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse är ledaren i klassrummet, det vill säga läraren. Skolans personal är mycket engagerad och de är måna om att alla elever ska lyckas och de har stor tilltro till elevernas förmågor. Detta är en av grundstenarna till att skolans elever ska lyckas och nå bra resultat.

En annan grundsten är att eleverna känner trygghet när de vistas på skolan och på fritids. Detta är en fråga som vi har lagt extra fokus på under det gångna läsåret.

Vi har ökat antalet rastvakter i samband med lunchrasten som är elevernas längsta rast och det tillfälle då det vistas flest antal barn ute på skolgården. På samtliga konferenser har vi trygghet som en stående punkt vilket innebär att vi lyfter hur vi upplever tryggheten på skolan ofta. Vi delger varandra hur det ser ut i respektive klass och på rasterna samt informerar om exempel på hur vi har agerat i olika situationer om något har inträffat.
Från både elev- och föräldrahåll har vi fått positiv respons på vårt arbete kring med en ökad trygghet för eleverna. Detta känns väldigt bra då vi vet att trygga elever är en förutsättning för att de ska kunna nå bra resultat i skolan.

Elevhälsoarbetet är ytterligare en viktig byggsten i ambitionen att utveckla skolan som helhet. Under det gångna läsåret förstärktes elevhälsan upp genom att vi fick en kurator som arbetade 80 % stationerad på skolan. Det innebar ett lyft på många sätt, inte minst det förebyggande arbetet med att vistas i klasserna och bland eleverna känns bra.
En reflektion som jag gör avseende det gångna läsåret är att vi har haft för lite tillgång till skolpsykologen vilket har inneburit att det finns elever som fortfarande väntar på utredning och det innebär att väntetiden för dessa elever blir alldeles för lång.
Vidare har det varit för knapphändiga resurser på specialpedagogsidan på skolan. Detta har gjort att vi har fått hårdprioritera var vi har riktat de specialpedagogiska insatserna och det har medfört att en del elevers behov har tagit lång tid att tillgodose.
På skolan har vi haft elevhälsomöte (EHT) en gång i veckan där specialpedagog, klasslärare och rektor har träffats för att diskutera kring aktuella elevärenden.

Under de flesta lektioner har det varit två personal i klassrummet vilket har varit möjligt bland annat tack vare att fritidspedagogerna har varit verksamma i klasserna. Vidare har de lärare som har undervisat i förberedelseklassen på eftermiddagarna varit ute som resurs i de ordinarie klasserna på förmiddagarna. Detta har varit mycket bra och är något vi kommer att fortsätta med framöver.

Skolan har ett likabehandlingsteam som under läsåret har arbetat med några elevärenden. Samtliga ärenden har dokumenterats och vårdnadshavarna till de berörda eleverna har alltid kontaktats så att de har vetat om vad som har skett kring deras barn.
Samtlig personal har arbetat efter skolans Likabehandlingsplan och efter våra trivsel- och ordningsregler. Elever och vårdnadshavare har informerats om ovanstående dokument.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelsen i årskurs 6 var god och många av eleverna fick höga betyg. Lärarna i årskursen anser att ”Reading to learn” – metoden är en del av förklaringen till den goda måluppfyllelsen då de har använt sig av denna och såg goda effekter hos eleverna. Bland de elever som inte nådde målen i årskurs 6 finns det några elever som kom till Sverige från andra länder i världen. Dessa har varit i Sverige en kortare tid och hade därmed inte någon möjlighet att hinna nå kunskapskraven i de olika ämnena.
När det gäller måluppfyllelsen på de nationella proven så var den god i årkurs 6 medan den var något lägre i årskurs 3. I årkurs 3 hade vi elever med nio olika nationaliteter i klassen och det påverkade fullt naturligt utfallet på de olika proven.

Under det gångna läsåret har vi haft en förstelärare i matematik och detta har fungerat mycket bra. Vi har utarbetat en handlingsplan i matematik och den innehåller punkter som ska genomföras och följas upp inom ämnet.

Vidare har vi haft en förstelärare i engelska under läsåret vilket även det har varit en positiv satsning. Skolans båda förstelärare har som uppdrag att utveckla respektive ämne i dialog med rektor och övriga lärare som undervisar i de aktuella ämnena. Det upplevs positivt bland kollegiet och man tycker det ger bra resultat.

Satsningen på ”Reading to learn” (R2L) känns lyckad och de flesta av pedagogerna har påbörjat fortbildningen inom detta. Pedagogerna har berättat metoden passar för alla elever och att eleverna tycker om sättet att bearbeta texter, ord och begrepp gemensamt. Lärarna vittnar om att många av skolans elever har gjort stora framsteg tack vare R2L. Även vid undervisningen av de nyanlända eleverna, som ska lära sig svenska från grunden, har metoden visats sig vare mycket användbar.

Lärarna på skolan har påbörjat ett system där de sparar lämpliga texter i de olika genger som finns inom R2L. Dessa texter sätts in i pärmar och sorteras efter vilka årskurser de är lämpliga för. Pärmarna finns så här långt upprättade i ämnena svenska och engelska och de kommer att upprättas för fler ämnen. Dessa texter utgör en utmärkt bank som alla lärare har tillgång till och kommer att ha stor nytta av när de arbetar med R2L med sina klasser.

Verksamheten på fritids har vi strävat efter att utveckla under läsåret och under höstterminens konferenser bearbetade vi de nya allmänna råden för fritidshemmen som Skolverket gett ut.

Samtliga som arbetar på fritids deltog i diskussionerna som leddes av mig. Med utgångspunkt av det vi läste har vi utformat ett årshjul där samtliga aktiviteter under ett läsår står nedskrivna. Vidare har vi skapat rutiner för att dokumentera och utvärdera de moment som vi genomför på fritids vilket gör att vi kvalitetssäkrar verksamheten på ett bättre sätt.

Åtgärder för förbättringar inför nästa läsår

Det kommande läsåret kommer vi att fortsätta arbetet med att utveckla våra verksamheter. Vi kommer att:

  • Utöka resurserna på specialsidan genom att utöka tjänstgöringsgraden för skolans specialpedagog. Vidare kommer vi att ha en speciallärare i matematik på skolan vilket vi aldrig har haft tidigare. Dessa specialfunktioner kommer att arbeta i hela åldersspannet bland eleverna men i grunden är tanken att vi ska upptäcka elevernas problematik i så tidig ålder som möjligt.
  • Det blir fortsatt satsning på ”Reading to learn” (R2L) genom utbildning av fler pedagoger som ännu inte har fått fortbildning inom detta. Vidare kommer de pedagoger som redan påbörjat sin fortbildning i R2L att få fortsatt utbildning i detta och därigenom få fördjupade kunskaper. Vi kommer att fortsätta samla på texter som är lämpliga att använda inom R2L och sätta in texterna i de pärmar vi har skapat.
  • Analysera, utvärdera och diskutera elevernas resultat. Detta arbete kommer att ske individuellt, årskursvis, bland de pedagoger som undervisar i F-3 respektive 4-6 samt tillsammans i hela kollegiet.
  • Fortsätta utveckla uppdraget som förstelärarna i matematik och engelska har på skolan. Detta kommer att ske i samtal mellan förstelärarna, förstelärarna och rektor samt i dialog med hela kollegiet.
  • Pedagogerna som undervisar i matematik på skolan kommer att påbörja fortbildning inom ramen för Matematiklyftet. Skolans förstelärare i matematik kommer att fungera som handledare i Matematiklyftet.
  • Sträva efter att utveckla det kollegiala lärandet mellan pedagogerna på skolan. Detta kan bland annat ske via klassrumsbesök hos varandra, via diskussioner i ämnes- och arbetslag och genom vårt deltagande i Matematiklyftet.
  • Fortsätta sprida information om Pisa 2015 i kollegiet.
  • Utveckla samarbetet mellan pedagogerna i årskurserna F-9 på samtliga skolor på Alftasidan genom gemensamma konferenser.
  • Fortsätta arbetet med att utveckla vårt arbetssätt på fritids genom vidareutveckling av årshjulet och fortsätta det påbörjade kvalitetsarbetet av verksamheten.

Ansvarig skolledare

Rektor Jörgen Edström

Kontakt

Rektor

Jörgen Edström
Tfn 0271- 572 53

Senast uppdaterad 2018-05-18 10.46

Tyck till om sidan