Intressena går i vågor

Text: och foto: Niklas Stagvall.

Tomas Nilsson från Edsbyn samlar och för statistik på allt från filmer, serier och vinylskivor till lerfigurer och tallriksunderlägg. Han är också multikonstnär och uttrycker sig genom musik, tavlor, sagor och konstverk i lera.

Tomas och Ulla-Marie Nilssons hem är som en sagovärld. Väggarna är målade i djärva färger. På dem hänger tavlor som Tomas har målat. I hyllor och glasmontrar står hans samlingar. Två hyllor och en skrubb är fyllda med seriealbum och serietidningar, från Asterix och Obelix till Läderlappen—allt väldigt ordnat och uppställt. Serier har Tomas läst sedan han gick i lågstadiet.

I en hylla står figurer från Asterix och Obelix, en fransk serie. De mest värdefulla står längst upp.

– De köpte jag i Frankrike. De andra är mindre värdefulla och de köper jag lite var som helst. Jag kan ju inte hålla mig ibland, säger Tomas.

I ”biorummet” sträcker sig hyllor med filmer från golv till tak, sorterade efter land och genre. Väggar och tak pryds med filmaffischer. Filmsamlingen började under ”videovåldsåldern” på 80-talet när köpefilm på VHS blev populärt.

Jag kan ju inte hålla mig ibland.

Tomas har stenkoll på vilka filmer de har sett, hur många gånger de sett dem och vilket betyg de har gett dem. Allt finns i en pärm. Tomas för också statistik på vin, bandy, mat och dryck, bl.a. Intresset för statistik har varit med honom sedan barnsben.

– Pappa ägde en järnhandel där jag satt och förde statistik på stenkulornas storlek och ritade kurvor över frimärksprisernas utveckling. Jag tror det ger mig en känsla av kontroll, och statistiken blir som en slags samling också, säger han.

En glasmonter är fylld med lerfigurer som Tomas har gjort. De är inspirerade av sagor och serier han har läst eller skrivit själv. Något som återkommer i hans verk är en kulle med små hus på som liknar Positano, en by i Italien som Tomas och Ulla-Marie ofta besöker. Tomas sagor och tavlor inspireras ofta av sägner från Positano. Tavlorna har Tomas en gång haft på en utställning, men deras konturlinjer hade då bleknat bort med åren.

– Jag fyllde i konturerna på ca 70 tavlor. Det var ett hästjobb, men det var tvungen att göras, säger han.

I matsalen står ett skåp fyllt med vinglas, mest för att dricka ur, men även de är en samling. I vinkällaren har Tomas 742 flaskor vin. Vinintresset började i Positano år 2009 då han smakade ett Radici Taurasi Riserva. I elva år har han sedan fört statistik över sina viner i en pärm som han kallar för ”bibeln”.

– I den skriver jag betyg på vinerna, när de köptes, pris, m.m. Tack vare det vet jag vilket vin jag ska dricka och när jag ska dricka det, säger han.

Tomas sitter ofta i sin musikhörna och njuter av sin skivsamling. Det är mest rock som gäller. Skivorna är sorterade efter genre och årtal. Han understryker att skivor inte ska sorteras i bokstavsordning.

Tomas komponerar egen musik som inspireras av hans sagor och tavlor, och då drar det åt filmmusikhållet. Han har också spelat i band, och nu är han aktuell på Spotify med albumet ”Sometimes Almost Lost” under artistnamnet The Tomas. Albumet har han även beställt på vinyl.

– Jag har beställt 200 exemplar. De ska jag inte sälja utan de ska bli en samling, säger han.

I Tomas kontor finns pärmar med frimärken från luftpost som gick mellan London och Stockholm på 1920-talet. Två brev från London saknas, men en komplett samling är inte allt.

– En komplett samling kan dö. Samtidigt kan en samling ligga latent för att man inte hittar något nytt, säger han.

Har du onödigt mycket saker?

– Nej, jag drivs av att en samling ska bli komplett, men samtidigt måste jag gilla allt i samlingen, säger han.

Har du tvingats slänga någon samling?

– En samling kan åka upp på vinden som ”kvalare” tills jag blir inspirerad att ta upp den igen, men en gång var jag tvungen att skeppa iväg några VHS-filmer.

Kommer barnbarnen att få ärva allt sen då?

– Ja, det kommer bli jobbigt för dem!