Kontakt

KRAV-specificerad gård drivs av solen

Text: Ulrica Leandersson. Foto: Niklas Stagvall.

I Runemo strax utanför Alfta ligger Parhans lantbruk. Det är en KRAV-certifierad gård med ungefär 270 djur varav ca 110 av dem är mjölkande kor. I samband med den nybyggda ladugården såg David och Lisa Parhans en möjlighet att installera solceller på ladugårdstaket. I juli 2020 stod solcellsanläggningen färdig och förser nu lantbruket med el stor del av året.

David och Lisa Parhans står frmaför sin gård som har solpaneler på taket.

David och Lisa Parhans roll på gården är bland mycket annat att se till så att djuern mår bra.

–Solpanelerna producerar inte bara ström på sommaren. Mars var till exempel en väldigt bra månad för dels var det mycket sol och nästan ingen snö på taket. Bästa förutsättningarna för solpaneler är faktiskt när det är lite kallare ute, säger David samtidigt som han följer dagens solproduktionskurva i telefonen.

Totalt är det 520 solpaneler fördelat på två tak med 260 paneler på vardera sidan. Med denna lösning får solcellsanläggningen en toppeffekt på 177kW och lantbruket kan ta till vara på solen under stor del av dagen.

Vi producerar så mycket el vissa tider så elnätet klarar inte av att ta emot allt.

Porträttbild av en vit ko med svarta fläckar och en blond kalufs på huvudet.

125 Britta är van att posera för kameran med sin piffiga frisyr!

David och Lisa har fyra anställda och det är mycket arbete som krävs på ett lantbruk även om stor del av arbetet är automatiserat. Utfodringen och mjölkningen sker via maskiner och djuren övervakas via ett ”halsband” som bland annat registrerar allmäntillstånd, juverhälsa, vikt, värme på mjölken och hur många tuggor som kon tar. Städroboten ”Håkan” åker fram och tillbaka för att torka golvet. Ett riktigt skitjobb.

– Vår roll är att se till så att djuren mår bra. Jag lever för djuren! Förutom det rent humana så upplever vi att kvaliteten på både kött och mjölk blir bättre om djuren mår bra, säger Lisa.
Det bästa med att vara bonde är enligt Lisa friheten. David håller med men tillägger att det är mycket arbete trots att de numera har anställda. Tack vare de anställda och automatiseringen så kan de till och med vara ledig stor del av helgerna. Under sommarsäsongen går allt på högvarv. Inte bara solcellsproduktionen.

– Nästa steg är att investera i batterier så vi kan lagra överskottet och vara mer självförsörjande. Nu producerar vi så mycket vissa tider så elnätet klarar inte av att ta emot allt. Med batterier skulle vi kunna lagra det själva, avslutar David.

Kor som äter hö.

Kom igång med att installera solceller

Undersök förutsättningarna

  • Kolla skicket på taket, om renovering behövs så gör den först.
  • Kolla väderstreck, takets lutning, om det finns skuggande träd eller dylikt.
  • Uppskatta hur stor yta du har för solcellerna.
  • Ta reda på hur stor din elanvändning är och hur stor din huvudsäkring är.
    Kontrollera med kommunen om det krävs bygglov för anläggningen.

Kontakta leverantörer

  • Ta in offerter, helst minst tre för att kunna jämföra.
  • Tumregeln är att jämföra priset på anläggningen baserat på installerad effekt (kr/kW). Kolla även leveranstid och leveransvillkor, kostnader för montering samt lyft av material och/eller byggnadsställning, att leverantören har en ansvarsförsäkring.
  • Kommunens Energi- och klimatrådgivare kan hjälpa till att jämföra offerter.

Sälja överskottet

  • Kontakta nätbolaget för att få ett inmatningsabonnemang för att kunna mata ut den el ni inte själva använder.
  • Välj en elhandelsleverantörer som köper din el.
  • För överskottet får du betalt från elhandelsleverantören, skatteavdrag på 60 öre/kWh samt nätnytta från nätbolaget.

Efter installation

  • Säkerställ att du fått del av det Gröna avdraget på 15 % av material och arbetskostnad. Det dras av på fakturan från installatören.

Mer information

Senast uppdaterad