Man behöver inte förstå sig på naturen för att kunna njuta av den

Ursprungligen kommer han från Danmark, men det är 30 år sedan han slog ner bopålarna här. Nu njuter pensionerade läkaren Niels Westh av obegränsat med tid för att vara i skog och mark i Ovanåkers kommun.

Text: Josefin Nygren. Foto: Niklas Stagvall.

– Det är här jag är hemma, säger Niels.

Efter drygt 30 år i bygden, varav den största delen som familjeläkare på hälsocentralen i Edsbyn, är Niels Westh ett känt namn på byn. Något som somliga skulle tycka blev ansträngande i längden, kanske. Men inte han:

– Nej, jag vet att en del säger att man inte ska jobba där man bor, men det har aldrig stört mig. Jag tycker mest att jag har haft fördelar av det. Det är intressant att bygga upp en lokalkännedom. Det är lite som att läsa en roman som aldrig blir färdig, säger han.

Nu är han sedan en tid tillbaka pensionär. Och det har gett honom goda möjligheter att fortsätta med ett av sina stora fritidsintressen: att vara ute i skogen.

– Ja, jag har inte varit ute så mycket som jag borde. Nu ska jag ju vara ute varje dag, när jag har möjligheten. Jag har fått tag i en gammal fiskekarta över sjöarna i kommunen, och nu har jag tänkt att jag ska ägna mig åt att besöka alla, säger han.

Just den här dagen har vi slagit oss ner vid bänkarna vid Bornasen, en tjärn strax utanför Edsbyn. Vattnet kluckar mot bryggan, förmiddagssolens strålar värmer och det är en rofylld plats att ta med sig en kaffetermos och smörgås till. Vi tog oss hit enkelt med bil efter skyltade vägar – även för den som inte har så god lokalkännedom som Niels är det relativt enkelt att hitta både lättillgängliga smultronställen och mer utmanande vandringar i närområdet.

Det är inte bara med tanke på det rådande läget i världen, som det är en bra idé att vara utomhus, konstaterar han. Sömnen, måendet, humöret – allting gynnas av att vara ute i skogen.

– Förstår man sig på naturen finns det så mycket att vara glad för. Och ju mer man förstår, desto större glädje har man. Samtidigt behöver man inte alls förstå sig på naturen för att kunna njuta av den.

Själv har han, sedan han kom till kommunen 1980, bara blivit mer och mer förtjust både i naturen och i samhällena. För några år sedan träffade han på en professionell musiker som kom till Edsbyn på turné och, efter att ha åkt längs Långgatan i Edsbyn, undrade vad det var för en håla han hamnat i.

– Då hörde jag mig själv direkt utropa ”Edsbyn är en pärla!”. Jag blev nästan förvånad själv över hur snabbt jag reagerade, säger han med ett leende.