Återbruk av gammalt hantverk

Vi träffas en solig höstdag på hälsingegården Lindros, några kilometer utanför Edsbyn. Där har Malin Svedberg vid två tillfällen i sommar haft visning och försäljning av sina kläder. Det är nu dags att ta hem kläderna och stänga igen hälsingegården för vintern.

Det någon annan tycker är förbrukat kan jag istället använda.

–Det är skapandet som intresserar mig, att göra något ”one of a kind” och med material som är återvunnet. Det är så synd att fint hantverk bara kastas eller ligger oanvänt, jag vill att det ska komma till användning igen. Den här klänningen var till exempel tidigare två dukar och ett lakan, säger Malin och håller upp en fantastisk klänning.

Malin, som till vardags jobbar som badmästare på Alfta simhall, startade för ca 1 år sen sitt konto på Instagram ”Remade by Malin”. Det var i samma veva som hon började sy kläder av återbrukade lakan, dukar och gamla kläder. Förutom att ge de annars bortglömda dukarna och de fina broderade lakanen nytt liv tog hon även beslutet att inte bidra till klädindustrin genom att köpa nya kläder:

– Jag köper bara kläder second hand numera som en protest mot klädindustrin. Kläder av polyester undviker jag att köpa, dels för miljön, men jag tycker inte heller att det är skönt att bära. Det någon annan tycker är förbrukat kan jag istället använda, jeans som gått sönder i grenen eller på knät kan jag använda de hela partierna och skapa något av. Eller en duk med en fläck som inte går bort, då kan jag använda resten av tyget till något vackert.

Jag testar mig fram och ändrar om det blir fel.

Inspirationen till sina kläder hittar Malin på bland annat Pinterest, men det är sällan som hon syr exakt lika. Inspirationen väcker idéer om vad hon kan göra av sina tyger. Dukar och lakan kan till exempel bli en klänning eller en kimono. Malin syr utifrån bilden i huvudet, utan några skisser.

– Jag testar mig fram och ändrar om det blir fel. När jag väl kommit underfund med hur tyget ska användas går det ganska snabbt att sy ett nytt plagg, det är förarbetet som tar längst tid. Jag tackar i stort sett alltid nej till beställningar då det är det kreativa i att hitta på själv som ger mig så mycket.

I somras hörde textilkonstnären Barbro Ager av sig och frågade om Malin ville ha tyger som Barbro tryckte på 60-talet när hon gick på konstfack. Malin blev glad och hedrad av frågan:

– Att få frågan från Barbro Ager var väldigt hedrande och de kläder jag sytt av de tygerna säljer jag inte. Jag började sy kläder till mina barbiedockor när jag var liten, sen har jag sytt i omgångar när jag haft tid. Det är inte förrän på senare år när barnen blivit större som jag kunnat lägga mer tid på mitt intresse.

Förutom att sy kläder broderar Malin enligt en teknik som heter Sashiko, som egentligen är en japansk lagningssömnad. Den tekniken hittar man på en del av kläderna. Till exempel en linneskjorta, inköpt second hand, har fått nytt liv genom Sashiko-brodyr.

– Jag blir så glad av att ge tyger och kläder nytt liv, avslutar Malin och ler det där stora härliga leendet som skulle kunna vända i stort sett vilken tråkig dag som helst.