Råd om vilda djur

När vilda djur letar sig in bland våra hus kan de ibland upplevas som störande. Miljö- och byggförvaltningen får ibland in klagomål eller frågor om vad som gäller om man upplever problem med vilda djur på tomten. På denna sida hittar du lite information om vad som gäller och till vem man kan vända sig till.

Vilda fåglar i tätortsmiljö

Vilda fåglar är en del av vår levande tätortsmiljö. Många människor uppskattar dem medan andra upplever fåglarna som ett problem. Miljö- och byggförvaltningen får ibland in klagomål på vilda fåglar inom tätorten eller bostadsområden. Klagomålen gäller ofta måsar, kajor, duvor och kanadagäss. Det kan handla om fåglar som bygger bo på balkonger eller smutsar ned parkbänkar och gräsmattor. Det kan också gälla större flockar av kajor som flyger runt och skränar.

Är vilda fåglar en olägenhet?

Miljöbalken är den lag som reglerar risker för människors hälsa och miljö. Som enskild person kan man uppleva fåglarna som störande genom oljud eller genom att de förorenar på parkbänkar eller balkonger. En sådan störning behöver dock inte vara en störning som måste åtgärdas enligt miljöbalken. Smittspridning av sjukdomar från fåglar till människor eller husdjur har inte konstaterats i någon undersökning. Oljud från t.ex. kråkfåglar har i rättsfall bedömts som ”ej stadigvarande störning”. Störningar från vilda fåglar i bostadsområden och på allmän mark (t.ex. parker och torg) bedöms alltså normalt inte som en olägenhet i
miljöbalkens mening.

En olägenhet, i miljöbalkens mening, är en störning som kan vara skadlig för hälsan. Störningen ska inte heller vara tillfällig eller liten (miljöbalken 9 kap 3§). Störningen ska också uppfattas som en störning av människor i allmänhet och inte enbart på enskilda personers reaktioner.

Det kan naturligtvis ändå vara en störning som medför otrivsel och förorenade parkbänkar. Den som är ansvarig för eventuella åtgärder är i sådana fall markägaren. Om det rör kommunal mark är det gata/parkavdelningen som ska kontaktas.

Fåglar på balkongen

Balkongen räknas inte i miljöbalken som en del av bostaden. Att någon enstaka fågel under en kortare period bygger bo på balkongen bedöms normalt inte som en olägenhet. I vissa svårare fall kan det dock ändå tänkas att störningen skulle kunna bli så stor att den kan bedömas som olägenhet.

Behovet att skydda sig mot fåglar på balkong eller fastigheten i övrigt kan dock uppstå. Ansvaret för det ligger i de flesta fall på fastighetsägaren.

Åtgärder

Det kan av andra skäl vara önskvärt att bekämpa de störningar som fåglarna orsakar. Det finns många alternativ till att bli av med störande fåglar på enskilda platser och i de flesta fall innebär det att göra platsen oattraktiv för fåglarna. Den som kan göra det är i de flesta fall fastighetsägaren/markägaren. På allmänna platser, t.ex. stadens gator och torg, gäller det den kommunala organisation som ansvarar skötseln av området (ofta gata/park avd.).

Här är några åtgärder man kan vidta:

  • Se till att det inte finns mat som lockar.

  • Rensa tak och hängrännor från gamla bon och göra det svårt för fåglarna att ta sig
    dit, till exempel genom att sätta upp nät.

  • Täcka för skorsten, nischer och andra lämpliga häckningsplatser med hönsnät precis
    innan fåglarna börjar häcka.

  • Blockera fåglarnas tänkbara sittplatser med nät eller spänn upp en tråd så de inte kan
    landa eller gå iland där.

  • Sköta komposter och soptunnor så att det är rent och snyggt.

  • Sätta upp rovfågelsattrapper.

Att skjuta fåglar är ingen långsiktig lösning. Rent praktiskt är det svårt att uppnå ett gott resultat och dessutom återkommer ständigt nya individer till samma plats om inte förutsättningarna för fåglarna försämras. Generellt är det bäst med förebyggande åtgärder för att slippa störning och skador från vilda djur.

Skyddsjakt

Ibland kan det dock vara motiverat att bedriva skyddsjakt. Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) reglerar hur jakt och skyddsjakt bedrivs. Enligt jaktlagen äger fastighetsägaren rätten till jakten. Inom tätbebyggt område krävs dessutom polistillstånd föratt få avlossa skott. På kommunal mark är det kommunen som är markägare och därmed
även äger rätten till jakt och skyddsjakt. I Ovanåkers kommun är det gata/parkavdelningen som kontaktas.

Förvildade och skadade katter

Du kan vända dig till kommunens miljöförvaltning om det gäller katter som kan utgöra en sanitär olägenhet, t.ex. om någon har väldigt många katter i sin lägenhet och inte håller rent efter dem så att det drabbar närboende. Gäller det förvildade, övergivna eller vanvårdade katter hittar du information och nummer till anmälningstelefon hos Länsstyrelsen. Upphittad
död katt anmäls till polisen på telefon 114 14 som har möjlighet att leta efter kattens ägare.

Skadade vilda djur

Kommunen tar inte hand om sjuka eller skadade vilda djur. Större vilda djur som upptäcks skadade eller är sjuka hanteras av fastighetsägare eller jakträttsinnehavare. Om djuret kan utgöra en fara för trafiken eller om du är osäker på vem
som äger marken, kontakta polis på 114 14. På Naturvårdsverkets webbplats
www.naturvardsverket.se finns information om vad du bör göra vid en trafikolycka med vilda
djur, eller när du hittat ett skadat eller sjukt vilt djur.

Sjuka fåglar

Fågelinfluensa drabbar framför allt sjöfåglar. Om du hittar flera döda sjöfåglar ska det rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), tel. 018-67 40 00 eller mejladress vilt@sva.se. SVA bedömer om fåglarna ska tas in för provtagning och obduktion.

Döda vilda djur

Att hitta enstaka döda djur ute i naturen är normalt. När vilda djur avlider inom bebyggelse är det sällan något problem ur hygienisk synvinkel och låter man dem bara vara kommer naturen själv att ta hand om dem. Om det är ett stort djur eller om det ligger på olämplig plats kontaktas markägaren eller fastighetsägaren. Döda katter och hundar anmäls direkt till polisen på telefon 114 14, som kan göra en ägarkontroll.

Vissa däggdjur och fågelarter tillhör staten och hanteras enligt information på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se.

Senast uppdaterad 2020-09-03 15.40