Hot och våld i nära relationer

Är du utsatt för hot och våld? Blir du slagen hemma eller känner du dig hotad av din partner? Till oss på socialtjänsten kan du som har blivit utsatt för hot och våld i en nära relation få hjälp och stöd. Till oss kan du också vända dig om du befarar att någon i din omgivning far illa.

Det finns flera möjligheter för dig att få råd och stöd, både i en akut situation och under en längre period. Vi hjälper till med till exempel kontakterna med sjukvård, polis och andra myndigheter och organisationer om det behövs.

Socialtjänsten har i uppgift att stödja personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Det kan till exempel vara kvinnor som blir slagna av män, våld i samkönade relationer eller barn som bevittnat våld eller själva blir utsatta för våld. Om du varit utsatt för våld i din nära relation finns möjlighet att få råd, hjälp och stöd. Det ger hopp och möjlighet till en förändring av livssituationen.

Våld i nära relationer inkluderar olika typer av avsiktligt och upprepat våld eller psykiskt övergrepp som kan förekomma mellan närstående. Begreppet närstående innebär att det finns en nära och förtroendefull relation mellan personerna. Det kan exempelvis vara makar, sambor, pojk- och flickvänner, föräldrar, familjehemsföräldrar, mor- farföräldrar, mostrar, farbröder, syskon, barn och barnbarn.

Våldets olika uttryck och skepnader

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstår från att göra något den vill. Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån fint uttänkta (subtila) handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Våldet kan ta sig många olika skepnader som exempelvis:

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Med fysiskt våld avses till exempel nypningar, knuffar, slag och örfilar. Det behöver alltså inte handla om så grovt våld så att det lett till fysiska skador. Även vanvård och försummelse är en form av fysiskt våld som är vanligt bland individer som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen. Exempel på sådant våld är undanhållande av medicin eller att man inte få tillräckligt näringsriktig kost.

Psykiskt våld är direkta eller indirekta hot och/eller kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om muntliga (verbala) kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Ingen form av kontroll och isolering är okej. Det är olagligt att kontrollera någons e-post, telefon, tvinga eller hota, stänga in eller låsa ute eller att hindra någon från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Att hota med att skada barn, husdjur, ägodelar eller att hota om att begå självmord är andra exempel på psykiskt våld.

Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad.

Materiellt/ekonomiskt utsatthet av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar, att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande.

Barn/ungdomar som upplevt familjevåld

Finns det barn i hemmet har de nästan alltid sett, hört eller förstått vad som pågår i familjen. Att se sin förälder bli förnedrad och slagen är bland det svåraste ett barn kan uppleva och det skapar en otrygghet hos barnet. Om det är den andra föräldern som orsakar våldet blir situationen svårare för barnet.

Sedan 2021-06-01 är det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation.

Barn och ungdomar som upplevt våld i sin familj behöver få en möjlighet att tala med någon utomstående om vad de varit med om. Vi erbjuder därför barn och ungdomar som har upplevt våld i sina familjer, enskild krisbearbetning där barnet erbjuds ett eget utrymme för att kunna berätta om det barnet varit med om. I samtalen används en modell för krissamtal. Den heter Trappan och är utarbetad av Rädda Barnen.

Exempel på situationer när du kan få stöd och hjälp kan vara

• När du är utsatt för hot, våld och misshandel av din partner.
• När barn upplever och bevittnar våld i familjen.
• När du är orolig för att ett barn far illa.

Exempel på vad du kan få hjälp med

• Akut råd- och stödsamtal
• Hjälp med att kontakta polis och sjukvård
• Hjälp i den akuta situationen med ekonomiska frågor
• Hjälp att akut komma till ett tryggt boende
• Hjälp att se barnets behov

Kontakta oss

För att få hjälp för dig, ditt och/eller dina barn kan du vända dig till socialförvaltningens socialsekreterare. Du kan ringa oss och prata förutsättningslöst. Du kan vara anonym och vi arbetar under sekretess.

Socialsekreterarna

Tfn 0271-570 00 vx

Du kan också komma i kontakt med oss via e-post, socialtjansten@ovanaker.se

I nödsituation ring alltid 112

Du kan också kontakta Kvinnojouren Stöttan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tfn 010-471 10 99
Telefontid mellan 18.00 och 20.00, vardagar även dagtid mån av tid.
E:post: kvinnojouren.stottan@soderhamn.com

Du kan också ta kontakt med någon av de nationella stödorganisationerna som finns för att få hjälp och stöd.